Reformering riskerar skapa stora kostnader för Storstockholm

Regeringen har lämnat förslag på ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga. KSL har inte bjudits in men har valt att lämna ett remissvar ändå, eftersom förslaget i hög grad kommer att påverka Storstockholms kommuner ekonomiskt.

– Risken med reformeringen är att den ger kommunerna övervältrade kostnader, menar Annica Ekstedt, processledare på KSL.

I dagarna presenterades budgetpropositionen. Bland punkterna finns bland annat regeringens förslag om ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga, ett förslag som aviserades redan i vårpropositionen.

Bakgrunden till förslaget beror delvis på de senaste årens svårförutsedda planeringsförutsättningar kring asylmottagandet. Enligt prognoserna för 2015 beräknades Sverige ta emot 48 000 asylsökanden, något som i själva verket blev närmare 163 000. Av de 35 369 ensamkommande barn som sökte asyl under året anvisades 5 521 till Stockholms län, vilket är sex gånger fler än länets fördelningstal låg på.

Promemorian skickades ut till ett hundratal remissinstanser – KSL var inte en av dem. Trots det har KSL valt att lämna ett remissvar, eftersom det nya ersättningssystemet kan innebära stora kostnader för kommunerna.

– Kombinationen av ett stort antal ensamkommande barn, ett krångligt administrativt ersättningssystem med återsökning av den statliga ersättningen och långa handläggningstider hos Migrationsverket, har inneburit problem för kommunerna både ekonomiskt och arbetsmässigt, säger Annica Ekstedt, processledare med ansvar för den kommunala ekonomin på KSL.

I remissvaret gör KSL bedömningen att ersättningsnivåerna inte ligger på en nivå som täcker kommunernas faktiska kostnader. Förslaget tar till exempel inte hänsyn till aspekter som att många kommuner har bundna avtal med privata aktörer, att det finns en brist på lokaler eller att lokalkostnader är höga. Det är även viktigt att det nya ersättningsystemet inte träder i kraft förrän välfungerande IT-system finns på plats.

– Förhoppningsvis kan reformeringen av ersättningssystemet leda till förbättrade processer och ökade möjligheter att arbeta effektivt med frågorna, men risken är stor att den även sätter kommunerna i en besvärlig sits genom att staten övervältrar en större del av kostnaderna på kommunerna, säger Annica Ekstedt.

Bakgrunden till det nya ersättningssystemet
I januari 2016 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att ta fram en ny ersättningsmodell för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Förändringen aviserades först till att träda i kraft den 1 januari 2017, men nu är införandedatumet framflyttat till den 1 juli 2017.

Så här ser delar av förslagen ut i den nya ersättningsmodellen:

• Ersättning i form av en fast del och en del som baseras på kommunens beräknade andel av mottagandet. Den fasta delen föreslås fortsatt vara 500 000 kronor per kommun och år, men ersättningen bör inte längre vara kopplad till en överenskommelse om mottagande och bör betalas ut till kommunerna i början av året. Den rörliga ersättningen består av flera schabloner.
• Nuvarande regler som inneburit en statlig ersättning på 1 600 kronor per dygn för överenskomna platser, och därutöver 300 kronor per dygn om platsen är belagd, tas bort. Istället föreslås en automatiskt utbetald schablonersättning på 1 350 kronor per dygn för ensamkommande barn som anvisats till kommunen.

Annika Ekstedt arbetar sedan augusti med kommunal ekonomi på KSL. Hon kommer närmast från en tjänst som finanschef i landstinget Uppsala län. Annica har även över tio års erfarenhet från finansdepartementets budgetavdelning.