Kommunala särkrav är bra, men…

På årets första Bostadsforum, mötesplatsen för länets kommuner och byggare, stod kommunala särkrav på agendan. Vilken inställning har kommuner och byggbransch till den två år gamla lagen?

Sedan 1 januari 2015 finns en lag som begränsar kommunernas möjligheter att ställa krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper så som energianvändning och tillgänglighetskrav, något flera remissinstanser då reagerade på. Att förbjuda kommunala särkrav betraktades som otidsenligt.

Två år med den nya lagstiftningen har passerat och vi tyckte tillsammans med Stockholms Byggmästareförening att det var dags att titta närmare på frågan. Hur förhåller sig de olika aktörerna till lagen? Med på plats fanns representanter från politiken, byggbranschen och akademin.

Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör på Miljöförvaltningen i Stockholms stad, ser optimistiskt på kommunala särkrav.

– Jag anser att Stockholm mår bra av särkrav. Den som säger annat påstår att vi inte skulle ha byggt Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden eller att vi ska stå starka internationellt. Särkravet är nödvändigt för att Stockholm ska klara den globala konkurrensen. Hela diskussionen är för mig absurd.

Frågetecken kring kommunala särkrav
Trots att dagens medverkande parter i grund och botten är överens om att särkrav är bra finns det fortfarande många ”men” kvar att reda ut. Till exempel risken att 290 olika viljor krockar med byggföretagens faktiska genomförandemöjligheter.

– Särkrav är i grund och botten en god idé, men det finns risk för klåfingrighet om alla politiker och tjänstemän i landets 290 kommuner går in i processen, det gör det väldigt svårt för byggföretagen, säger Daniel Dronjak, kommunstyrelseordförande i Huddinge kommun.

– Politiken kan inte gå in och peka hur vi vill ha det, vi måste jobba annorlunda och jobba gemensamt. Det är först då vi kan få effekt, tillägger han.

Samverkan är nyckeln till förändring, det är både bransch och politik överens om. Jenny Winblad, hållbarhetsansvarig på Bonava, poängterar vikten av dialog i tidiga skeden mellan bransch och kommun – branschen är lika mån som kommunerna om att nå de olika målen, till exempel hållbarhetsmålen, och då krävs öppna kort. Hon nämner Norra Djurgårdsstaden som ett exempel på hur tidig och tät dialog mellan bostadsbyggare och kommun lett till att skapa ett hållbart projekt i världsklass.

Claes Thunblad, kommunstyrelseordförande i Järfälla kommun, menar att frågan om kommunala särkrav har lösts genom att politik och byggbransch krokat arm.

– Ska vi skapa attraktiva städer krävs en fungerande samverkan mellan kommunerna och byggaktörerna. Jag tycker att vi gör lagen större än vad den är. Det viktiga är att kommunernas mål och ambitioner är transparenta och förutsägbara så att byggaktörerna vet vad som gäller.