Äldre naturbetesmarker mer motståndskraftiga än restaurerade gräsmarker

Växter och djur måste kunna förflytta sig mellan olika platser för att kunna överleva. Forskningsprojektet FUNgreen (FUNctional connectivity) fokuserar på om landskapets gröna infrastruktur kan bidra till att förbättra spridning mellan olika typer av gräsmarker och på vilket sätt spridningen kan förbättras för att bevara den biologiska mångfalden. I en studie publicerad i tidskriften Journal of applied ecology presenteras resultat som visar att äldre naturbetesmarker är mer motståndskraftiga, men restaurerade gräsmarker återhämtar sig snabbt.

I Europa sköts naturbetesmarker genom betesdjur för att bevara sin unika biologiska mångfald. En stor del av naturbetesmarkerna har försvunnit vilket påverkat den biologiska mångfalden negativt. Det har lett till att många betesmarker restaureras idag. Men hur kan vi avgöra om restaureringen är framgångsrik?

— Dels måste typiska gräsmarksväxter återvända men även pollinerande insekter som till exempel humlor, bin och fjärilar. Pollinatörerna spelar en viktig roll i växternas reproduktion, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, en av författarna till studien samt projektledare för FUNgreen.

Vilka marker och blommor gillar pollinerare bäst?

Studien utvärderar hur andelen omgivande grön infrastruktur såsom gräsmarker, vägrenar och skogsbryn påverkar mängden pollinatörer och komplexiteten av interaktioner mellan pollinatörer och växter i gamla naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker.

Tjugofyra naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker valdes ut i Sverige, Tyskland och Belgien där forskarna inventerade pollinerande insekter och vilka blommor insekterna besökte.

Det var ingen märkbar skillnad i andelen olika pollinatörer mellan gamla naturbetesmarker och restaurerade gräsmarker. Interaktionerna mellan växter och pollinatörer återkommer snabbt i restaurerade gräsmarker tack vare att många pollinerande insekter är generalister och flexibla när det gäller växtval. Andelen omgivande grön infrastruktur runt gräsmarken är viktig för vissa grupper av pollinatörer, speciellt för bin, skalbaggar, flugor (men inte blomflugor) och fjärilar. Den är också viktig för hur väl olika växter pollineras. Ju mer gräsmark i omgivningen desto bättre blev förutsättningarna i de äldre gräsmarkerna för dessa artgrupper med en bättre pollinering som konsekvens.

— Gräsmarker som restaurerats har enklare nätverk av pollinatörer och växter jämfört med gamla naturbetesmarker. Det kan innebära att restaurerade gräsmarker är mindre motståndskraftiga mot framtida störningar som klimatförändringar eller andra miljöförändringar. Genom att öka andelen gräsmarksväxter i de restaurerade gräsmarkerna kan andelen specialiserade pollinerande insekter öka och därmed ökar också motståndskraften mot negativa förändringar, säger Sara Cousins.

Viktigt att ta hänsyn till omgivande landskap

Resultaten visar på vikten av att ta hänsyn till det omgivande landskapet när gräsmarker och andra ekosystem ska restaureras, då mängden omgivande grön infrastruktur påverkar inte bara artsammansättningen av insekter och specifika interaktioner mellan insekter och växter, utan också komplexiteten för hela nätverket av pollinerande insekter.

— Vi hoppas nu att resultaten från FUNgreen-projektet kommer att kunna hjälpa lantbrukare, andra som förvaltar gräsmarker som markägare, olika naturorganisationer och även beslutsfattare att planera sin markanvändning på bästa sätt för att skapa och bibehålla hållbara landskap, säger Sara Cousins.

Läs mer i den vetenskapliga artikeln:
Traveset, A; Lara-Romero, C; Santamaría, S; Escribano-Ávila, G; Bullock, JM; Honnay,
O; Hooftman, AP; Kimberley, A; Crickl, P; Plue,J; Poschlod, P; Cousins, SAO. 2024. Effect of green infrastructure on restoration of pollination networks and plant performance in semi-natural dry grasslands across Europe. Journal of Applied Ecology.

Länk till tidskriften: http://doi.org/10.1111/1365-2664.14592

Forskargruppen
Studien är en del av projektet ”FUNgreen” som har finansierats av BiodivERsA. Sara Cousins, Stockholms universitet har initierat och lett projektet.

Deltagare i studien:

• Mediterranean Institute for Advanced Studies (IMEDEA), UIB-CSIC, Spanien
• Complutense-universitetet i Madrid. Spanien
• UK Centre for Ecology & Hydrology, UK
• Katholieke Universiteit Leuven, Belgien
• Stockholms universitet, Sverige
• Universitetet i Regensburg, Tyskland

Kontaktperson
Sara Cousins
E-post: sara.cousins@natgeo.su.se
Telefon: 070-810 15 95
Profilsida på su.se: https://www.su.se/english/profiles/scous-1.185811

Läs mer om projektet FUNgreen
https://www.biodiversa.eu/2022/10/31/fungreen/

Bildtexter

"Humledrottning Bombus pascuorum pollinerar en klöverblomma. Dessa humlor har spelat en framträdande roll som viktiga pollinatörer i de gräsmarkerna som ingick i studien. Foto: Nick Owens."

"En av studiens naturbetesmarker är ett av landskapen intill Nyckleby i Sverige. Marken har skötts genom bete och slåtter i många hundra år. Den här platsen är omgiven av en stor mängd grön infrastruktur som andra betesmarker, gräsbevuxna vägkanter och skogsbryn som binder samman gräsmarkerna i landskapet. Foto: Sara Cousins."