Årets mätning av Kebnekaises sydtopp uförd av forskare vid Stockholms universitet visar att sydtoppen minskat med 0,1 meter jämfört med förra året. Detta är åttonde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Vad säger forskningen om vår beredskap och motståndskraft inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
Bigert & Bergströms utställning Broken Greenhouse / Gestaltade klimatframtider utforskar människans komplexa relation till klimatförändringar. Genom fem skulpturala växthus som relaterar till FN:s klimatscenarier för år 2100, bjuds besökare in på en vandring genom möjliga klimatframtider utanför konsthallen Accelerator och i Bergianska trädgården.
De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
Den tunga industrin – där stål, cement och kemi ingår – står för en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Ändå undviker regeringar av olika politisk färg tvingande regleringar – medan nivån på utsläpp står stilla.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Stockholms universitet har utsett 2026 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.
Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men tillgången till säkert dricksvatten och sanitet är fortfarande ojämlikt fördelad i världen. Stockholms universitet har forskare som kan svara på frågor om vatten ur olika perspektiv, från klimatförändringar och ekosystem till vattenresurser, livsmedelssystem och global ojämlikhet.
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
Klimatförändringar förskjuter granens lämpliga växtområden norrut. En ny studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet jämför klimatprognoser för perioden 2005–2095 med faktiska förändringar i granvolym mellan 2005 och 2020. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan vad klimatet förväntas tillåta och hur granbestånden i Sverige faktiskt utvecklas i dag.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Flera forskare från Stockholms universitet finns på plats på FN:s klimatkonferens COP30 i Brasilien 10–21 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om klimatfrågor.
Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats.
Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att sydtoppen minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Detta är sjunde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.
En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment.
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
Genom att använda ny avancerad teknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats fastställa uppbyggnaden hos det historiskt betydelsefulla röda färgämnet karmin. Det visar sig att ämnet, som bland annat finns i godis och målarfärg, har en komplex struktur som forskningen i dag försöker framställa på konstgjord väg.
