Gå direkt till innehåll
Foto: Mostphotos/Iuliia Bondar
Foto: Mostphotos/Iuliia Bondar

Pressmeddelande -

Alkoholrelaterad dödlighet drabbar personer med lägre utbildningsnivå mest när alkoholkonsumtionen ökar

När alkoholkonsumtionen i samhället ökar blir de alkoholrelaterade dödsfallen fler. Men ökningen av dödlighet är inte lika stor i hela befolkningen utan drabbar personer med lägre utbildningsnivå extra hårt. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som nyligen publicerats i tidskriften Drug and Alcohol Review.

– Mönstret är tydligt, den alkoholrelaterade dödligheten ökar betydligt mer i gruppen med lägre utbildningsnivå än i den med högre utbildning när den totala alkoholkonsumtionen ökar.

Det säger Thor Norström, professor emeritus i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) på Stockholms universitet. Tillsammans med forskaren Jonas Landberg på Institutionen för folkhälsovetenskap har han använt försäljningssiffror från Systembolaget för att studera hur förändringar i alkoholkonsumtion påverkar den alkoholrelaterade dödligheten i olika utbildningsgrupper.

Befolkningen har i studien delats in i tre grupper beroende på hur lång utbildning de har, med grundskola-, gymnasie- eller högskoleutbildning. Två typer av dödsfall har mätts i respektive grupp: alkoholspecifika dödsfall – där alkohol har varit direkt eller indirekt orsak (exempelvis alkoholförgiftning eller alkoholrelaterade sjukdomar) – och det som kallas för ”våldsam död” där alkohol ofta är en bidragande orsak (exempelvis dödsolyckor, mord, självmord).

Resultatet visar att det är i gruppen med lägre utbildningsnivå som både de alkoholspecifika dödsfallen och de våldsamma dödsfallen ökar mest när den totala alkoholkonsumtionen i samhället ökar.

– Slutsatsen som vi kan dra är att en ökning av alkoholkonsumtionen har mycket större påverkan på gruppen med lägre utbildningsnivå jämfört med grupperna med medel och hög utbildningsnivå. Effekten på den alkoholspecifika dödligheten blir mer än tio gånger högre för befolkningen med lägre utbildningsnivå jämfört med de med högre utbildning, säger Thor Norström.

Det finns mycket forskning på hur den totala konsumtionen av alkohol i samhället påverkar alkoholrelaterade skador och dödligheten i hela befolkningen. Men den här studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Drug and Alcohol Review, är den första i sitt slag eftersom den mäter effekten på dödligheten i olika utbildningsgrupper, menar Thor Norström.

Enligt Norström finns det flera tänkbara förklaringar till den starka effekten på dödligheten i gruppen med lägre utbildningsnivå. En av dem är att en större del av den totala ökningen av alkoholkonsumtion skulle ske just i den gruppen. Den förklaringen har forskarna undersökt i en uppföljande studie som nyligen blev accepterad för publicering.

– Vi har tittat på alkoholkonsumtion över tid i de tre grupperna och resultatet tyder på att det inte är förklaringen. Drickandet ökade ungefär lika mycket i alla de tre grupperna, säger Thor Norström.

En annan trolig förklaring, enligt Thor Norström, är att gruppen med lägre utbildningsnivå generellt har fler riskfaktorer som gör att effekten på gruppen blir större.

– Tidigare studier har visat att exempelvis rökning är vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå, och det förstärker troligen den skadliga effekten av alkohol. Så det är en mycket tänkbar förklaring, säger Thor Norström.

Mer om resultaten:
Enligt beräkningar i studien får en ökning av alkoholkonsumtionen närmare 14 gånger högre effekt för den alkoholspecifika dödligheten för gruppen med lägre utbildningsnivå, jämfört med gruppen med högre utbildning. Utvecklingen är liknande för de våldsamma dödsfallen med en betydligt högre påverkan på gruppen med lägre utbildningsnivå.

Resultaten visar också att sambandet mellan dödlighet och alkoholkonsumtion blir tydligare ju lägre utbildningsnivån blir.

Under mätperioden varierade alkoholkonsumtionen mellan 6,3 och 7,1 liter ren alkohol per år och invånare över 15 år. Då räknas all alkohol som sålts på Systembolaget.

Länk till studien i Drug and Alcohol Review: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/dar.13114

Så gjordes studien:
Försäljningen av alkoholhaltiga drycker från Systembolaget mättes kvartalsvis under perioden 1991 och 2017. Alkoholkonsumtionen per capita (samtliga i befolkningen över 15 år) jämfördes sedan med två kategorier av dödsfall i tre olika grupper baserat på utbildning.

Två kategorier av dödsfall:
1. Alkoholspecifika dödsfall, där alkoholen har haft en direkt eller indirekt påverkan på dödsorsaken, t ex alkoholförgiftning, leversjukdomar.
2. Våldsamma dödsfall, t ex olyckor, mord, självmord etc

Tre grupper av befolkningen:
1. Lägre utbildning: 9 års utbildning eller mindre (inklusive grundskola)
2. Medellång utbildning: 10-12 års utbildning
3.Högre utbildning: 13 års utbildning eller mer

Kontakt
Thor Norström, professor emeritus i sociologi
Telefon: 08-16 23 14
E-post: thor.norstrom@sofi.su.se

Ämnen


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt 08-16 40 90

Relaterat material