Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
Ämnen: Hälsa, sjukvård, läkemedel
-
-
Åldrande och äldreomsorg – vem kan svara på vad?
Hur är det att åldras i Sverige? I takt med att antalet äldre i Sverige blir fler ökar behoven av äldreomsorg, och även kunskapen om äldres livsvillkor. Hur kan äldreomsorgen organiseras så att den möter de behov som finns? Hur påverkar åldrandet relationer och levnadsförhållanden? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som forskar om äldre från olika perspektiv.
-
Strukturen hos giftet som orsakar den allvarliga sjukdomen botulism avslöjad
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.
-
Ny forskning visar hur nervceller kan skyddas mot ALS
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
-
Forskare har hittat nyckeln till hur energi levereras in i cellernas ”transporthamn”
Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
-
Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
-
Nya rön visar hur parasiten tar sig in i hjärnan
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
-
Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
-
Ny grupp av miljöföroreningar har för första gången identifierats i svenskars blod
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
-
Hälsa och ohälsa – experter vid Stockholms universitet
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
-
Covidvaccin kan ha räddat livet på 31 500 svenskar 2021
En ny studie visar att cirka 31 500 liv kan ha räddats i Sverige under 2021 genom vaccination mot covid. Forskarnas modell kan användas för att utvärdera vaccinationsstrategier och verkan av restriktioner.
-
Inför Alla hjärtans dag: Mät din relation med ett vetenskapligt självtest
Besvara sju frågor och få en fingervisning om hur din relation är just nu. Lagom till Alla hjärtans dag publicerar forskare vid Stockholms universitet en ny studie i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy som introducerar en vetenskapligt validerad skala, ”Valentinskalan”. Skalan mäter hur nöjd man är i sin kärleksrelation.
-
Tidig upptäckt av polycystiskt ovariesyndrom kan minska risken för andra sjukdomsdiagnoser
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
-
5 år sedan Covid upptäcktes – experter vid Stockholms universitet
För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.
-
Smittspridning och pandemier – experter vid Stockholms universitet
Vilka pandemier har förekommit historiskt? Hur går smittspridning till? Vilka samhällsförändringar kan bli bestående efter en pandemi? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av smittspridning och pandemier.
-
Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet
Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.
-
Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria
För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.
-
Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling
När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.
-
Mer natur vid bostaden minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
-
Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn
Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
Visa mer
Loading...