Gå direkt till innehåll
När arbete inom till exempel städning outsourcas kan lönespridningen bli mer polariserad mellan arbetsplatser. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos
När arbete inom till exempel städning outsourcas kan lönespridningen bli mer polariserad mellan arbetsplatser. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Pressmeddelande -

Allt större löneskillnader mellan olika arbetsplatser

Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Den här ojämlikheten olika arbetsplatser emellan kan förklara en allt större del av den ekonomiska löneojämlikheten mellan löntagare som ökat över tid de senaste decennierna. Det visar en ny studie i sociologi av bland andra forskare från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.

De ökade skillnaderna mellan arbetsplatser syns både i privat och offentlig sektor i Sverige, men drivs främst av den privata sektorn. Studien bygger på registerdata över mer än 50 miljoner arbetsplatser i Sverige, Danmark, Frankrike, Israel, Japan, Kanada, Nederländerna, Norge, Slovenien, Sydkorea, Tjeckien, Tyskland, Ungern och USA.

I alla dessa länder utom Kanada och Ungern ökade ojämlikheten över den 20-årsperiod mellan början av 1990-talet fram till 2012-2013 som forskarna undersökt. I Sverige ökade löneojämlikheten framförallt under 1990-talet, om än från väldigt låga nivåer, och Sverige har lägst lönespridning av de länder som jämförs i studien.

– Studien visar att ojämlikheten mellan arbetsplatser i Sverige kan förklara allt mer av den totala löneojämlikheten i samhället. Sverige tillhör också den grupp av länder vi studerat där betydelsen av ojämlikheten mellan arbetsplatser i relation till den totala ojämlikheten har ökat mest. Om man ser till hur mycket av den totala löneojämlikheten som förklaras av skillnader mellan företag så är Sverige någonstans i mitten av de här länderna, säger Max Thaning, doktorand i sociologi och medförfattare till studien.

Polarisering sett till både kvalifikation och lön

Även om det inte undersöks i just den här studien kan förklaringen till ojämlikheten mellan arbetsplatser ligga i ett slags sortering på arbetsmarknaden, berättar han.

– De som har högre kvalifikationer hamnar i högre grad på samma typer av arbetsplatser. De som har lägre kvalifikationer hamnar på andra arbetsplatser. Man skiljs åt i högre grad och det blir ett slags polarisering i företag utifrån kvalifikation, vilket stöds av tidigare forskning och teori, säger Max Thaning.

Tidigare studier har också visat att den här sorteringen till viss del sker när framgångsrika företag eller arbetsplatser inom offentlig verksamhet i allt högre utsträckning outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter.

En studie från Tyskland har visat att det exempelvis kan vara arbete inom städning, restaurang och livsmedel, lagerarbete, transport och säkerhet som outsourcas till andra arbetsplatser där löneutvecklingen i snitt är lägre än för de som inte outsourcas.

– De som har lägre löner försvinner då från huvudföretaget och det blir mer polariserat även i termer av lönespridning. Det betyder att företagen inte behöver ”ta hand” om de här löntagarna som man outsourcar, med risk för att de får osäkrare anställningar och inte skyddas av företaget de utför arbete på eller åt, säger Max Thaning.

De arbetsplatser som outsourcar lågkvalificerade arbetsuppgifter gör det av effektivitetsskäl och för att spara arbetskostnader, vilket kan leda till ökade vinster eller höjda löner för de som är kvar på företaget. Det kan också göra att man blir mer konkurrenskraftig och potentiellt sätter eller anpassar sig till nya branschstandarder. Exempel på arbetsplatser som outsourcar är myndigheter, universitet och högskolor, techjättar som Apple och franchiseföretag som McDonalds.

Ytterligare en förklaring till den ökade ojämlikheten kan ligga i att det har skett en trend i Sverige mot mer decentraliserade löneförhandlingar.

– Från att de flesta löneförhandlingar mellan fack och arbetsgivare skedde på ett nationellt plan, så har parterna mer och mer gått mot att tolerera lokala avvikelser. Arbetstagare kan få lägre förhandlingsförmåga när de förhandlar bara på sin lokala nivå. Det kan också driva på den här ojämlikheten mellan arbetsplatser ur ett svenskt perspektiv, säger Max Thaning.

Mer om forskningen

Tomaskovic-Devey, Donald, Anthony Rainey, Dustin Avent-Holt, Nina Bandelj, István Boza, David Cort, Olivier Godechot, Gergely Hajdu, Martin Hällsten, Lasse Folke Henriksen, Are Skeie Hermansen, Feng Hou, Jiwook Jung, Aleksandra Kanjuo-Mrčela, Joe King, Naomi Kodama, Tali Kristal, Alena Křížková, Zoltán Lippényi, Silvia Maja Melzer, Eunmi Mun, Andrew Penner, Trond Petersen, Andreja Poje, Mirna Safi, Max Thaning, Zaibu Tufail, ”Rising between-workplace inequalities in high-income countries”. Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), DOI: 10.1073/pnas.1918249117

Kontakt

Martin Hällsten, professor i sociologi, Sociologiska institutionen, martin.hallsten@sociology.su.se
Max Thaning, doktorand i sociologi, Sociologiska institutionen, max.thaning@sociology.su.se, telefon 08-16 42 81

Ämnen


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Presskontakt

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt 08-16 40 90

Anna-Karin Landin

Presskontakt Kommunikatör 076-695 38 84

Relaterat material