Att bo granne med ondskan: Ny bok om Sveriges förhållande till Nazityskland och Förintelsen

År 2000 gav den socialdemokratiska regeringen Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet uppdraget att genomföra ett stort forskningsprogram om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. Klas Åmark, professor i historia vid Stockholms universitet utsågs för att samordna projektet och att skriva dess slutrapport. Nu släpps Klas Åmarks bok Att bo granne med ondskan. Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen. (Bonniers) - Det här är den första breda, vetenskapligt väl underbyggda genomgången av Sverige och förhållandet till Nazityskland och Förintelsen. Nya sammanhang träder fram i en analys av de allvarliga politiska och moraliska problem som den neutrala, demokratiska småstaten Sverige ställdes inför när den fick ondskan till granne, säger Klas Åmark. Den tidigare debatten har handlat mycket om den klassiska frågan: Var Sverige neutralt? Åmark ställer i stället frågan: Vilka konsekvenser fick det svenska agerandet för Nazitysklands möjligheter att genomföra sin politik? - Frågan om Sverige var neutralt och trafiken med tyska soldater genom Sverige som ofta lyfts fram är i och för sig viktig men det finns många fler områden som är väsentliga att analysera. Min bok visar bland annat på effekterna av regeringens handels- och presspolitik och hur den svenska flyktingpolitiken i snabb förändring gick från sträng restriktivitet till stora, aktiva räddningsaktioner. I den ideologiska kampen var det demokratiska Sverige framgångsrikt då det gällde att bekämpa nazismen som alternativt i svensk inrikespolitik. Däremot var fältet betydligt mer öppet när det gällde rasism och antisemitism, säger Klas Åmark. - Rasism och antisemitism var, framför allt i en mer vardaglig form, utbredda i det svenska samhället. Det spelade roll när Nazityskland försökte föra in sin rasistiska ariseringspolitik också i Sverige, säger Klas Åmark. Enligt Klas Åmark påverkar frågan om hur Sverige hanterade Nazityskland och Förintelsen även dagens svenska samhälle. - Av flera skäl valde Sverige demokratins tystnad inför våldet och terrorn. Men bor man granne med ondskan räcker det inte för en demokrati att välja att tiga. Vi kan inte avskriva den moraliska problematiken ur historieskrivningen om det andra världskriget. Dåtidens svenska samhälle lyckades inte särskilt väl hantera världspolitikens moraliska utmaningar. Småstatens egoistiska intressepolitik höll inte måttet. Neutralitet har lämnat sår efter sig som ännu inte läkt, hävdar Klas Åmark.