Beslutet om Albano viktig milstolpe för hela Stockholm

När kommunfullmäktige i Stockholm igår klubbade igenom detaljplanen för det blivande universitetsområdet Albano var det en viktig milstolpe för den högre utbildningen i staden. Albano är av största vikt för både Stockholms universitet och KTH, för alla kommande studenter och gästforskare och för hela Stockholm som kunskapsregion.

– Behovet av det nya universitetsområdet är både stort och akut, säger Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet. Vi får ökade resurser av staten för utbildning och forskning men bristen på lokaler gör att vi har svårt att använda dem fullt ut. Därför ser vi med stor förväntan fram emot att Albano ska förverkligas som en vetenskaplig miljö utformad efter dagens och morgondagens behov. Det innebär bland annat att kunna mötas och samarbeta över ämnesgränserna.

Stockholms universitet vill samla all sin verksamhet inom ett sammanhängande universitetsområde och i nära anslutning till KTH och Karolinska Institutet. I den ökande globala konkurrensen är det viktigt för Stockholm att kunna attrahera de bästa krafterna bland studenter, forskare och övrig personal för att skapa nya studie- och arbetstillfällen och bidra till tillväxten i regionen.

Eftersom Albano ligger i Kungliga nationalstadsparken ställer lagstiftningen särskilda krav på hur området kan planeras och bebyggas, vilket planen också tar hänsyn till.

Det framtida Albano ska förutom lokalerna för utbildning och forskning även rymma cirka tusen student- och gästforskarbostäder.

– Tillskottet av nya student- och gästforskarbostäder är helt avgörande för att Stockholm ska kunna nå målet att vara en kunskapsregion i världsklass, säger Martin Sahlin, ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO. Att Albano byggs som ett campusområde där bostäder och universitetslokaler blandas gör området attraktivt och skapar ett mervärde för både studenterna och universiteten.

Forskare med kunskaper i socialekologisk stadsdesign har medverkat med underlag i planprocessen för Albano, på uppdrag av Akademiska Hus. Målet är att integrera ekosystemen och skapa synergier med klassisk stadsplanering så att kringliggande ekosystem kan stärkas.

– Efter många års slit är det med stor tillfredsställelse vi nu fått ett beslut som möjliggör för oss att fortsätta det mycket viktiga arbetet med att utveckla universitetshuvudstaden Stockholm som en ledande kunskapsregion, säger Sten Wetterblad, regiondirektör Akademiska Hus Stockholm.

Vad händer nu?
I och med kommunfullmäktiges beslut om detaljplanen är den politiska delen av planprocessen över. Antingen vinner planen laga kraft och en ansökan om bygglov kan lämnas in, eller så överklagas detaljplanebeslutet och då tar det ca 1,5 år till innan planen vinner laga kraft. I det senare fallet kan byggstart beräknas till tidigast 2014 med första inflyttning 2017.

Om Albano
Albano är idag en grusplan mellan Roslagsbanans banvall och motorleden strax norr om Roslagstull. Platsen fungerar som uppställningsplats för byggandet av Norra Länken och som parkeringsplats. Området fick sitt namn under slutet av 1700-talet, de italienskklingande namnen runt Brunnsviken har sitt ursprung i Gustav III:s italienska resa: Albano, Frescati, Tivoli och Montebello. I början av 1800-talet dominerades Albano ännu av obebyggt landskap. Industrialiseringen av Djurgården inleddes under slutet av 1800-talet då Värtajärnvägen och Roslagsbanan anlades. I Albano byggdes en godsstation och runt denna växte små fabriker och verkstäder upp. Det mesta av industribebyggelsen revs under 2000-talets första år.

Ytterligare information
Kåre Bremer, rektor Stockholms universitet
0733-66 91 69
kare.bremer@su.se