De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
När arkeologer hittar vuxna och barn begravda tillsammans i medeltida gravar är tolkningen vanligtvis att de begravda är nära släkt. Men en ny studie från Stockholms universitet i Science Advances visar att det sällan stämmer.
Vanor ses ofta som automatiska och oflexibla beteenden. Men en ny studie från bland annat Stockholms universitet tyder på att vanor kan ha utvecklats som ett sätt för djur att hantera flera uppgifter samtidigt. Genom att låta invanda beteenden sköta rutinuppgifter kan djur frigöra uppmärksamhet för rovdjur och andra hot i omgivningen.
Skolan är en viktig aktör för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Men synen på skolans roll i detta arbete tycks variera mellan olika kommuner. Dessutom tenderar skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet att betraktas som någonting separat från skolans utbildningsuppdrag. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.
Ny forskning visar att antidepressiva läkemedel påverkar olika serotoninceller i hjärnan på olika sätt. Resultaten, som publicerats i tidskriften Nature Molecular Psychiatry, kan förklara varför biverkningar ofta uppstår i början av en behandling, medan förbättringen kommer först senare.
Den tunga industrin – där stål, cement och kemi ingår – står för en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Ändå undviker regeringar av olika politisk färg tvingande regleringar – medan nivån på utsläpp står stilla.
Som konsthall vid Stockholms universitet – ett centrum för akademisk kunskap – vill Accelerator under 2026 rikta fokus mot olika kunskapssystem och hur de värderas, förvaltas eller diskrimineras. Under hösten presenteras två grupputställningar: The Owl of Minerva och Aerpiemaahtoe.
Unga guppyer som fick se och interagera med levande fiskar utvecklade större hjärnor än guppyer som bara fick se andra fiskar på skärm. Det visar en ny studie från Stockholms universitet, publicerad i Biology Letters. Resultaten tyder på att levande social interaktion i realtid kan vara viktig för hjärnans utveckling.
Vad är en sommarfobi? Vilka är sommarlovets största utmaningar? Och så får du koll på vilka ämnen som ingår i din solkräm? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter av sommar och semester.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur kan lagstiftning och juridiska styrmedel användas för att skydda biologisk mångfald? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
PRESSVISNING 20 MAJ: Inför den biologiska mångfaldens dag finns två nya konstverk på plats framför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Konstverken avbildar de hotade växtarterna martorn och ostronört i jätteformat och sätter fokus på det artbevarande arbete som till viss del även bedrivs i botaniska trädgårdar. Verken lyfter också frågor som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan.
Forskare har med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb studerat tusentals unga stjärnhopar när de lämnar de gas- och stoftmoln där de föds. Studien, som publiceras i Nature Astronomy, visar att stora stjärnhopar gör sig av med sin omgivande gas snabbare än mindre hopar. Resultaten ger ny kunskap om hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning.
Hur arbete och omsorg fördelas i en relation påverkar hur hårt kvinnor drabbas ekonomiskt när de separerar. En ny studie i tidskriften PNAS som tittat på både sam- och olikkönade par visar att mer jämställda relationer minskar de ekonomiska förlusterna, men när ett barn är fött av en av parterna koncentreras omsorgsansvaret ofta till henne och fördelen minskar.
Stockholms universitet har utsett 2026 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Matti Bye, Marie Ekeland, Karen Evans, Stéphane Horel, Ugo Pagallo och Corinne Péneau.
En enda vandrande björnhane har gett avgörande insikter om brunbjörnens historia i Skandinavien efter senaste istiden. Det visar DNA-analys av lera från en sjö i Tärnaby.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten skapar fluktuationer i ett stort temperaturområde och är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper även vid våra temperatur- och tryckförhållanden. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
Vatten är en av våra mest grundläggande resurser, men tillgången till säkert dricksvatten och sanitet är fortfarande ojämlikt fördelad i världen. Stockholms universitet har forskare som kan svara på frågor om vatten ur olika perspektiv, från klimatförändringar och ekosystem till vattenresurser, livsmedelssystem och global ojämlikhet.
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
