Doktorsavhandling om systemskiften inom välfärdspolitiken

* Beslutsfattarnas förmåga till omtänkande begränsar möjligheterna att genomföra önskvärda systemskiften inom välfärdspolitiken. Tankens tröghet är viktigare än makt- och intresseförhållanden. Radikala förändringar beslutas i regel under betydande enighet och motstånd från intresseorganisationer utgör inget avgörande hinder. * Beslutsfattarna tänker om först när de upplever förhållandena inom ett välfärdsområde som så oacceptabla att den upplevelsen övervinner rädslan för en radikalt ny ordning. * Drivande aktörer – förändringsagenter – kan under speciella förhållanden begränsa trögheten inför sådana beslut. Det är dock en otacksam uppgift, eftersom förändringsagenter riskerar sin fortsatta politiska karriär. * En framgångsfaktor för att åstadkomma radikala förändringar är att så långt möjligt utforma och presentera dem som marginella förändringar. Det är några slutsatser som ekonomhistorikern Per Borg presenterar i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet. Per Borg har studerat och jämfört beslut och beslutsprocess vid riksdagsbesluten om - ett nationellt pensionssystem år 1913 - en social bostadspolitik år 1935 - ny inriktning av bostadspolitiken år 1992 - ett nytt pensionssystem år 1994. Doktorsavhandlingens titel: Systemskifte. En studie av tröghet vid fyra brytpunkter inom svensk välfärdspolitik. Disputationen sker fredagen den 22 oktober kl. 10.00 i hörsal 7, hus D, Södra huset, Frescati. Opponent är docent Torsten Svensson från Uppsala universitets statsvetenskapliga institution. Per Borg nås på telefon 08-653 46 92 eller 0705-83 63 29 eller e-post per.borg@quicknet.se. Agneta Paulsson agneta.paulsson@eks.su.se Tel: 08-16 22 56 Mobil: 070-696 65 15 Fax: 08-15 36 93