Kommunala handlingsplaner förbiser skolvardagens betydelse för barns psykiska hälsa

Skolan är en viktig aktör för att främja barns och ungas psykiska hälsa. Men synen på skolans roll i detta arbete tycks variera mellan olika kommuner. Dessutom tenderar skolans roll i det främjande och förebyggande arbetet att betraktas som någonting separat från skolans utbildningsuppdrag. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet.

Forskarna har analyserat handlingsplaner från tolv svenska kommuner. Studien visar att skolan främst beskrivs på fyra sätt: som en miljö som påverkar elevers mående, som en plats för att nå alla barn och unga med insatser för främjande och förebyggande av psykisk hälsa, som en plats där psykisk ohälsa ska upptäckas och som en samarbetspartner till exempelvis socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin.

Däremot ges lärare, pedagogiskt stöd och skolans sociala miljö begränsat utrymme i dokumenten.

Studien visar också att kommunernas arbete ofta präglas av ett individ- och vårdfokus, där insatser riktas till elever med psykiska problem snarare än till skolmiljön som helhet.

”Skolvardagens betydelse för barn och ungas psykiska hälsa kommer i skymundan”

– I den här studien betraktas skolan främst som en plats för att nå barn med särskilda insatser för psykisk hälsa och för att upptäcka barn som mår dåligt. Det är självklart viktiga uppgifter. Samtidigt är det problematiskt att skolvardagens betydelse för barn och ungas psykiska hälsa kommer i skymundan eftersom det är i undervisningen och i relationerna som den hälsofrämjande potentialen finns, säger Lisa Rydstad, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Forskarna efterlyser ett större fokus på skolans pedagogiska och sociala miljö som en resurs för psykisk hälsa samt en mer sammanhållen nationell styrning för att minska skillnaderna mellan kommunerna.

Faktaruta:

Studien The role of schools in mental health promotion and prevention: a document analysis of Swedish local mental health policies publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Health Promotion International.

Studien ingår i forskningsprogrammet Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa (ChiPP). Ett sexårigt program, finansierat av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), som syftar till att åtgärda kunskapsbristen ifråga om kvalitet och vilken effekt det främjande/förebyggande arbetet på lokal nivå har gällande den psykiska ohälsan hos barn och unga.

Utöver Lisa Rydstad bidrog följande forskare i arbetet med studien: Camilla Eriksson, universitetslektor vid Mälardalens universitet; Peter Larm, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, samt Maria Fjellfeldt, universitetslektor vid Högskolan Dalarna.

Kontakt

Lisa Rydstad, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet. E-post: lisa.rydstad@su.se, telefon: 070-280 87 93.