Gå direkt till innehåll

Ämnen: Barn, ungdom

  • Vänner från barndomen kan ha betydelse för din inkomst och hälsa

    Den person du satt bredvid i klassrummet kan ha större betydelse än du tror. För barn från låginkomstfamiljer kan en vän från en mer privilegierad bakgrund vara tillräckligt för att lyckas senare i livet – och därmed också få bättre hälsa. Det visar en ny avhandling av doktoranden Klara Gurzo vid Stockholms universitet.

    Bild på två flickor i ett skolbibliotek
  • Ungdomars cannabisanvändning följer samma mönster som alkohol

    En ny studie publicerad i tidskriften Addiction visar att cannabisanvändning bland svenska ungdomar följer samma befolkningsmönster som tidigare påvisats för alkohol. Resultaten tyder på att förändringar i den genomsnittliga cannabisanvändningen bland unga återspeglas i hela gruppen– från de som använder sällan till dem som använder ofta.

    Bild på cannabisplanta
  • Ensamhet i sena tonåren kan bidra till psykisk ohälsa hos unga vuxna

    Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.

    Ensam flicka på en klipphäll
  • Stockholms universitet välkomnar nyfikna femteklassare till Aula Magna

    Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.

  • Social samhörighet spelar en viktig roll för ungas psykiska hälsa

    Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.

  • Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn

    Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen

    Ju mer prat ett barn får höra, desto bättre blir språkutvecklingen. Det visar en internationell studie av ljudmiljön kring 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter. Studien, med deltagande forskare från Stockholms universitet, är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Hur klarar barn en separation bäst?

    Vilka barn påverkas mer än andra av föräldrars separation och vilka klarar sig bättre? En ny avhandling i sociologi från Stockholms universitet visar att barn till separerade som lever i växelvis boende mår ungefär lika bra som barn till föräldrar som inte har separerat.

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

  • Höginkomsttagare får fler barn

    Ny forskning från Stockholms universitet visar att personer med hög inkomst generellt har fler barn. Mönstret är särskilt tydligt för män och har blivit starkare över tid: ju mer pengar, desto fler barn. Men efter fyra barn vänder det.

  • Ny forskning visar stora skillnader i födelsevikt

    I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet 2021

    Blir det en traditionell jul i år eller ännu en jul på distans? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften när vi går in i nästa fas av pandemin? Och vad ska man tänka på för att få till ett hållbart julbord? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul och nyår. Här är en lista på några av våra experter.

  • Vi följer våra äldre syskons val av högskoleutbildning

    Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.

  • Ungdomar har inte tid med alkohol

    Ungdomars stressade liv med skola, träning och sociala medier gör att de inte längre har tid att festa och därmed dricka alkohol, visar en studie från Stockholms universitet. Denna trend har ökat, inte bara i Sverige utan även i europeiska länder, Australien och Nordamerika. Forskarna menar att det även verkar som att grupptrycket att dricka har minskat och att ungdomar mognar tidigare.

  • Pappor med mycket resurser tar ut mer föräldraledighet

    Pappor som jobbar inom högkvalificerade yrken eller har högre lön tar ut fler föräldradagar jämfört med pappor som jobbar inom lågkvalificerade yrken eller tjänar mindre. Det visar en ny avhandling i demografi.

Visa mer