Kvinnliga invandrare får jobb senare när familj väntar i Sverige

Två år, så mycket förlängs tiden till första jobbet för kvinnliga flyktingar och anhöriginvandrare som redan före flytten har familj i Sverige jämfört med dem som inte har familj här. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Stockholms universitet. Detta är den första kvantitativa studien i Europa som undersökt könsskillnader i migranters nytta av att ha kontakter på plats före flytten för att få jobb.

I studien fick migranterna svara på om de hade familj i Sverige, och själva definiera vem eller vilka de ansåg tillhöra familjen. Det kan alltså vara alltifrån syskon och föräldrar, till kusiner eller ingift släkt. För män som grupp är tiden till första jobbet lika lång, oavsett om de har familj eller inte på plats i Sverige innan de kom hit.

– Män som hade vänner på plats istället för nära familjemedlemmar fick däremot jobb snabbare, två år kortare tid. Detta jämfört med de män som inte hade vänner på plats. För kvinnor ser vi inte den skillnaden, vänner har ingen effekt åt något håll, säger Rosa Weber, forskare och nybliven doktor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Könsskillnaderna när det gäller nyttan av kontakter är alltså betydande. Enligt tidigare intervjustudier kan det bero på att kvinnor oftare än män får ansvar för att ta hand om de familjemedlemmar som redan är i Sverige. Det är också troligare att kvinnor flyttar, och även flyttar längre sträckor, för att återförenas med sin familj här i Sverige, även om det får negativa effekter på deras karriär.

­– Tidigare forskning visar att de möjligheter som kvinnorna har i Sverige kan undermineras av mer traditionella könsroller som kan finnas i familjer. Även det kan bidra till att göra steget till ett första jobb längre, säger Rosa Weber.

Studien har tagit hänsyn till en rad andra faktorer som kan påverka tiden det tar att få ett första jobb: ålder, vid vilken tidpunkt personerna migrerade, ursprungsland, om de kom som flyktingar eller anhöriginvandrare, utbildningsnivå före flytten, om det utbildat sig i Sverige samt om de har barn eller inte.

­– Det finns olika teorier om huruvida kontakter på plats i landet är bra eller dåligt för integrationen på arbetsmarknaden. Å ena sidan kan kontakter göra att man känner sig trygg som nyinvandrad och får hjälp att få jobb. Å andra sidan kanske man inte skapar nya kontakter med den svenska befolkningen. Min forskning visar att sambandet är komplext och starkt bundet till kön. Det är viktigt att ta hänsyn till det när politiker letar efter det bästa sättet för migranter att komma i arbete, säger Rosa Weber.

Fakta: Så gjordes studien

Studien bygger på data från en enkät som följde med den svenska levnadsnivåundersökningen, LNU. Totalt inkom svar på enkäten från 3451 migranter under åren 2010-2012. Samtliga i studien var 16-60 år när de kom till Sverige.

Urvalet var representativt för den utrikesfödda befolkningen i Sverige år 2010. Deltagarna kom från EU-länder, övriga Östeuropa, Balkan, Nord- och Sydamerika samt länder i Asien och Afrika. Svarsfrekvensen var 50 procent.

Mer information och kontakt

Studien “Gender and Contacts at Arrival among Refugee and Family Reunion Migrants: Resources and Constraints” är en del av avhandlingen “Borders and Barriers: Studies on Migration and Integration in the Nordic and Mexico-U.S. Settings” av Rosa Weber.

Kontakt: Rosa Weber, forskare i sociologi, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet

E-post: rosa.weber@sociology.su.se
Telefon: 08-16 34 04