Gå direkt till innehåll
Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Pressmeddelande —

Nyblivna pappor med högre föräldraersättning har bättre psykisk hälsa

Förstagångspappor som får högre ersättning under föräldraledigheten löper mindre risk att använda psykiatrisk vård och få antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel förskrivna under barnets första levnadsår. Det visar en ny studie i folkhälsovetenskap från Stockholms universitet och Karolinska Institutet, publicerad i Nature Communications. Studien är den första som undersöker om ersättningsnivån under den betalda föräldraledigheten hänger samman med pappors psykiska hälsa efter att de fått barn.

Föräldraledighet har visat sig kunna skydda både mammors och pappors psykiska hälsa efter förlossningen. Den nya studien visar att ersättningsnivån kan ha betydelse för pappors psykiska hälsa under barnets första levnadsår.

Pappor som fick grundnivåersättning löpte högre risk att använda psykiatrisk vård och få antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel förskrivna under barnets första år, jämfört med pappor som fick högre, inkomstbaserad ersättning.

– Våra resultat kvarstod även när vi tog hänsyn till pappornas tidigare psykiska hälsa, inkomst och situation på arbetsmarknaden, även om sambanden då var svagare. Det tyder på att nivån på det ekonomiska stöd pappor får under föräldraledigheten kan ha betydelse för deras psykiska hälsa efter att barnet fötts, utöver deras ekonomiska situation och tidigare hälsa, säger Amy Heshmati, forskare vid Centre for Health Equity Studies (CHESS), ett forskningscenter vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

När familjepolitik möter arbetsmarknaden

Studien pekar också på ett möjligt dilemma i det svenska föräldraförsäkringssystemet. Rätten till den högsta ersättningen är kopplad till sysselsättning och inkomst före barnets födelse, faktorer som också hänger samman med hälsa. Det innebär att socioekonomiska skillnader delvis kan bidra till sambandet mellan ersättningsnivå och psykisk hälsa.

Samtidigt kvarstod sambandet mellan ersättningsnivå och användning av psykiatrisk vård även efter att forskarna tagit hänsyn till inkomst och sysselsättning, även om det blev svagare. Sammantaget talar resultaten för att både ersättningsnivån under föräldraledigheten och föräldrarnas situation på arbetsmarknaden kan ha betydelse för pappors psykiska hälsa.

Enligt forskarna kan förbättrad psykisk hälsa efter barnets födelse därför kräva mer än förändringar i föräldraförsäkringen. Även arbetsvillkor, anställningstrygghet och ojämlik tillgång till förmåner behöver beaktas.

– Det starka sambandet mellan mer generösa föräldraledighetsförmåner och sysselsättning samt tidigare inkomst är inte unikt för Sverige. I vissa länder finns faktiskt striktare villkor för att få ersättning, vilket innebär att skillnaderna i psykisk hälsa som vi observerar skulle kunna vara ännu större i andra länder med striktare behörighetskrav, säger professor Sol P. Juárez, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

– Skillnaderna skulle också kunna bli tydligare i Sverige om otryggheten på arbetsmarknaden ökar, även om ersättningsnivån under föräldraledigheten förblir oförändrad.

Enligt forskarna kan ersättningsnivån under föräldraledigheten vara särskilt viktig för pappor eftersom de ofta har högre inkomster än mammor. Ett större inkomstbortfall kan öka den ekonomiska stressen i hushållet och försvåra ett mer jämlikt ansvar för barnomsorgen, vilket i sin tur kan bidra till sämre psykisk hälsa bland nyblivna pappor.

Fakta: Så gjordes studien
Forskarna analyserade nationella registerdata för 210 285 förstagångspappor vars barn föddes i Sverige mellan 2007 och 2011. De jämförde pappor som fick olika nivåer av föräldraledighetsersättning och undersökte deras användning av psykiatrisk vård och läkemedel under barnets första levnadsår.

Mer om forskningen
Studien Parental leave benefits and fathers’ postpartum mental health in Sweden är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Den ingår i forskningsprojektet The unintended consequences of Swedish parental leave policy: A health equity approach, som finansieras av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).

Kontakt
Amy Heshmati, forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, amy.heshmati@su.se

Sol Juárez, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, sol.juarez@su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Bilderna i Mediearkivet är upphovsrättsligt skyddade. Bilderna får enbart användas i tydlig anslutning till nyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering anges alltid fotograf.

Kontakter

  • Amy Heshmati
    Amy Heshmati
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Upphovsrätt:
    Redaktionell använding i samband med forskning från Stockholms universitet
    Storlek:
    1000 x 667, 105 KB
    Ladda ner