Gå direkt till innehåll
Ojämlikhet i livslängd mellan regioner i Finland och Sverige kvarstår – trots ökad livslängd överlag

Pressmeddelande -

Ojämlikhet i livslängd mellan regioner i Finland och Sverige kvarstår – trots ökad livslängd överlag

Människors förväntade livslängd har förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena i både Sverige och Finland, men ojämlikheten i förväntad livslängd mellan regioner är nästan oförändrad. Det visar en ny studie från Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA, och internationella medförfattare.

– Det finns två sätt att se på det här. Å ena sidan kan man se glaset som halvfullt, då människor levde längre år 2014 jämfört med 1990 i alla regioner i både Finland och Sverige. Å andra sidan är glaset halvtomt, eftersom ojämlikheten i livslängd mellan regioner inte riktigt har förändrats, varken för kvinnor eller för män, säger Ben Wilson, forskare vid Sociologiska institutionen och en av medförfattarna till studien.

Enligt studien syns skillnaderna inte bara när man jämför förväntad livslängd mellan regioner i varje land, utan också när man jämför mellan regioner i Finland och regioner i Sverige.

– Vi vet att den förväntade livslängden ökat på de flesta håll i världen till följd av förbättrad hälso- och sjukvård, förbättrade levnadsförhållanden och andra sociala framsteg. Samtidigt är det sämre ställt i vissa regioner. Hälsobeteenden kan skilja sig mellan olika regioner, men det finns även strukturella faktorer som fattigdom, social utsatthet eller lokala ekonomiska förutsättningar som kan leda till kortare livslängd, säger Ben Wilson.

“Det regionala perspektivet tappas ofta bort”

– Vi kan inte förstå ojämlikheter enbart genom att jämföra länder, vi måste se bortom det. Det regionala perspektivet tappas ofta bort av dagens samhällsvetare. Men vissa forskare tror att det i framtiden till och med kommer bli större och viktigare att studera regionala hälsoskillnader än skillnader länder emellan, säger Ben Wilson.

I städer lever människor generellt längre än på landsbygden, men den allra största klyftan är mer strikt geografisk, visar studien.

– Människor i regioner i södra Sverige lever längre än i regioner i norr, och det gäller för både kvinnor och män. Kronoberg hade den högsta förväntade livslängden 2014 och Norrbotten, Gävleborg och Västernorrland den lägsta. I Finland har landets sydvästra del högre livslängd än den nordöstra, med Helsingforsområdet någonstans däremellan. Svenskspråkiga regioner i Finland har också fortsatt högre förväntad livslängd jämfört med finsktalande regioner, säger Ben Wilson.

Livslängden i Finland har historiskt sett varit lägre än i Sverige i de flesta regioner. Men under åren 1990–2014 har finska regioner kommit ikapp svenska när det gäller kvinnlig livslängd. Detsamma gäller däremot inte för finska män, som fortfarande ligger efter svenska män i förväntad livslängd.

– Det kan delvis förklaras av att finska män fortfarande röker och dricker i större utsträckning än finska kvinnor, säger Ben Wilson.

Mer om forskningen

Ben Wilson, Sven Drefahl, Isaac Sasson, Paul M. Henery, Caroline Uggla, “Regional trajectories in life expectancy and lifespan variation: Persistent inequality in two Nordic welfare states”, Population, Space and Place, DOI: https://doi.org/10.1002/psp.2378

En excelfil med alla regioners ranking och beräknade livslängd finns nedan under "relaterat material".

Kontakt 

Ben Wilson, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
ben.wilson@sociology.su.se, 0046 (0) 8 16 34 04

Fakta: Så gjordes studien

Studien är baserad på registerdata för både Finland och Sverige från ländernas statistikmyndigheter från år 1990 till 2014. Forskningen baseras på registrerade dödsfall och folkräkningar – efter ålder, kön, region och år – för hela befolkningen i båda länderna. I studien ingår alla regioner i de båda länderna med undantag för de relativt små öregionerna Gotland och Åland.

Ämnen


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.