Osäkert om ungdomsfylla är kopplad till senare alkoholproblem

Det finns ingen stark koppling mellan hög alkoholkonsumtion i tonåren och hög alkoholkonsumtion som ung vuxen. Denna överraskande slutsats dras i en ny studie från Stockholms universitet i samarbete med Statens institutt for rusmiddelforskning i Oslo. Det innebär att förebyggande åtgärder mot tonåringar som ofta dricker sig berusade troligen har begränsade långtidseffekter.

Resultaten publiceras i julinumret av Journal of Studies on Alcohol and Drugs. Studiens författare är Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet och Hilde Pape, forskare vid det norska alkoholforskningsinstitutet SIRUS.

1992 svarade 1800 norska 14-17 åringar på frågor om hur ofta de drack sig fulla. 2005 deltog samma personer, som nu var 27 till 30 år, i en ny undersökning om dryckesvanor och alkoholproblem.

– Vi fann att ju oftare man drack sig full som tonåring, desto större var risken för att man utvecklat ett riskabelt dryckesmönster som ung vuxen. Trots detta kan man knappast säga att unga människors dryckesvanor är särskilt stabila, säger forskaren Thor Norström.

Resultaten visar att majoriteten (63 procent) av de tonåringar som ofta drack sig fulla inte hade något riskabelt dryckesmönster som unga vuxna. Omvänt fann forskarna att de flesta (55 procent) av de unga vuxna med ett riskabelt dryckesmönster inte drack alls som tonåringar.

– Dessa resultat är överraskande eftersom mycket av tidigare forskning inom området ger intrycket att de som dricker mycket i tonåren också är de som får alkoholproblem som unga vuxna, säger Thor Norström.

Begränsade långtidseffekter
Åtgärder mot tonårsdrickande är viktiga för att bekämpa akuta skador, som olyckor och våld. Men många av dessa insatser har ofta det långsiktiga målet att också begränsa problemdrickande senare i livet.

– Våra resultat tyder dock på att insatser mot tonårsdrickande har liten effekt på lång sikt, säger forskarna bakom studien. Även om man skulle lyckas att helt stoppa all ungdomsfylla, skulle minskningen av problemdrickande senare i livet bli ganska liten, uppskattningsvis 10-15 procent. Dessutom är det knappast möjligt att stoppa all ungdomsfylla, så den faktiska effekten skulle alltså bli ännu mindre av sådana riktade insatser, säger Thor Norström.

Enligt forskarna bör man i stället prioritera generella förebyggande åtgärder riktade mot hela ungdomsgruppen, och inte bara mot dem som dricker mest. På så sätt minskar man också risken för att alla de ungdomar som dricker lite eller inte alls trappar upp sitt drickande. Generella åtgärder som har visat sig vara effektiva är strikta åldersgränser, höga alkoholskatter och begränsningar i antalet utskänkningsställen och deras öppettider.

Kontaktuppgifter
Thor Norström, professor i sociologi och alkoholforskare, Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet,
Tel: 08-16 23 14
Mobil: 070-710 35 71
E-post: totto@sofi.su.se
www.sofi.su.se/~tno/ 

Norström, T. & Pape, H. (2012) Associations between adolescent heavy drinking and problem drinking in early adulthood: implications for prevention. Journal of Studies on Alcohol and Drugs, 73: 542–548.