Politiska beslut behövs för bättre tolkutbildning

Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

– Bristen på kvalificerade tolkar är ett samhällsproblem. Okvalificerad tolkning innebär risker vid myndighetsutövning och kan leda till felaktiga domslut, missbedömningar inom vården och felaktiga asylbeslut. Detta riskerar att undergräva medborgarnas förtroende för samhällets institutioner, säger Ingrid Almqvist, föreståndare för Tolk- och översättarinstitutet.

I rapporten redogörs för hur den nuvarande strategin för tolkutbildning växte fram i slutet av 1970-talet. Någon översyn har inte gjorts av Utbildningsdepartementet sedan 1982. Tolkar för rättsväsende, sjukvård och myndigheter utbildas fortfarande inom både folkbildning och högskola. Folkbildningens utbildning motsvarar fyra månaders heltidsstudier. Högskolans tolkutbildning är tre terminer lång, efter att man först studerat språk i två terminer.

– Regeringen finansierar 550 utbildningsplatser inom folkbildningen, och bara 15 inom högskolan. Det har fått till följd att få tolkar blir auktoriserade. För det behövs en längre utbildning. Bara 1055 av omkring 4000 verksamma tolkar är auktoriserade av Kammarkollegiet, säger Ingrid Almqvist.

Det politiska ansvaret för utbildningarna är splittrat på olika enheter inom departementet, och idag även på olika ministrar. Det har enligt rapporten lett till åtgärder som inte är samordnade. Utan föregående utredning av utbildningsmodellen har anslaget till folkbildningens utbildning mer än fördubblats under 2016. Likaså utreds ensidigt hur en längre utbildning inom folkbildningen eller yrkeshögskolan ska utformas.

– Ingen av utbildningarna är idag optimal. Folkbildningens är alldeles för kort och högskolans utestänger studenter med de nuvarande förkunskapskraven. Rapporten pekar på att den modell som Norge byggt upp för en längre tolkutbildning inom högskolan, med mycket goda resultat, skulle kunna tillämpas även i Sverige. Förutsättningarna vad gäller lärarpersonal, forskningsanknytning, kvalitetssäkring och utrustning är redan idag bättre inom högskolan. Men det måste till samordnade politiska beslut för att styra studenterna till en längre och mer krävande utbildning, säger Ingrid Almqvist.

Om rapporten:
Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval
Informationsmöte 20/4

För ytterligare information:
Ingrid Almqvist, vik föreståndare Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. E-post: ingrid.almqvist@su.se Tel: 070-161 03 01