Rak ordföljd - en språklig strategi bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer

Vad händer med svenskan hos ungdomar som idag växer upp i områden där majoriteten av befolkningen är flerspråkig och många talar svenska som andraspråk? Utöver en flitig användning av slangord nämns ibland användningen av rak ordföljd istället för omvänd som typisk för den svenska som talas bland ungdomar i flerspråkiga storstadsområden (till exempel "å sen jag gick" istället för "å sen gick jag"). En ny avhandling av Natalia Ganuza vid Stockholms universitet visar dock att användningen av rak ordföljd inte är särskilt vanlig bland gymnasieungdomar i flerspråkiga områden, och i synnerhet inte utanför kompisgruppen. - De ungdomar som jag har följt använder inte rak ordföljd särskilt ofta egentligen, även om det finns några få deltagare som gör det. De raka ordföljderna förekommer framförallt i samtal ungdomar emellan när de pratar med en ledig, ungdomlig samtalsstil. Mycket mer sällan i samtal med vuxna. Rak ordföljd verkar vara en mer eller mindre medveten språklig strategi som vissa ungdomar, även de som har svenska som sitt förstaspråk, tar till ibland för att till exempel uttrycka sin samhörighet med kompisarna, med det flerspråkiga området och med de olika sätt att tala svenska som omger dem, säger Natalia Ganuza. I avhandlingen undersöker hon hur vanlig användningen av rak respektive omvänd ordföljd är bland gymnasieungdomar i några flerspråkiga områden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Ungdomarnas ordföljdsanvändning följs i både muntligt och skriftligt material och i både spontana och mer formella situationer. Resultaten visar att ungdomarna övervägande använder omvänd ordföljd i enlighet med standardsvenskans regler. Särskilt få raka ordföljder förekommer i muntliga redovisningar samt i skrivna uppsatser medan det är jämförelsevis vanligare i gruppsamtal och i inspelningar som ungdomarna gjort på egen hand. De raka ordföljderna förekommer oftast i meningar som inleds med ett (å) sen, då eller en inledande bisats. Vidare tyder resultaten på att rak ordföljd är vanligare bland deltagarna i Stockholm än i Göteborg och Malmö. De manliga deltagarna verkar också använda rak ordföljd i något större utsträckning än de kvinnliga deltagarna, även om två kvinnliga deltagare finns bland dem som producerar flest raka ordföljder totalt sett. Sedan länge vet man att användningen av rak ordföljd är vanlig i svenska som andraspråk, särskilt på tidigare stadier i inlärningen. Därför undersöktes även sambandet mellan användningen av rak ordföljd och ungdomarnas språkliga bakgrund i den aktuella studien. Resultaten visar dock här att användningen av rak ordföljd inte kan reduceras till ett andraspråksfenomen. Ungdomarna använder inte främst rak ordföljd för att de inte behärskar svenskans omvända ordföljd. Alla deltagare visar att de kan använda omvänd ordföljd i många olika kontexter och alla deltagare använder oftare omvänd än rak ordföljd om man ser till de sammantagna resultaten. Samtidigt tyder resultaten på att det framförallt är ungdomar med en flerspråkig bakgrund som är flitiga användare av rak ordföljd medan deltagare med en enspråkig svensk bakgrund oftast använder raka ordföljder i samtal med flerspråkiga kamrater. Avhandlingens titel: Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings: Subject-verb Order in Declaratives, Questions and Subordinate Clauses. Ytterligare information: Natalia Ganuza, Centrum för tvåspråkighetsforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 14 01, mobil 073-969 77 32, e-post natalia.ganuza@biling.su.se För bild, kontakta presstjänsten, tfn 08-16 40 90 eller press@su.se