Svenskt medborgarskap ökar sannolikheten för att utlandsfödda migrerar vidare till tredje land

Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.

Resultaten pekar på att ett svenskt medborgarskap har en trippeleffekt.

– För det första reflekterar medborgarskapet intentionen att bo långsiktigt i Sverige, för det andra ger det många betydligt större möjligheter att migrera vidare till andra länder, och för det tredje ger det en ökad trygghet gällande möjligheten att komma tillbaka till Sverige, säger Andrea Monti, forskare i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.

Den ökade rörligheten som kommer av medborgarskapet är särskilt uttalad för asylmigranter.

– Utlandsfödda med svenskt medborgarskap har generellt högre sannolikhet att migrera vidare till tredje land och lägre sannolikhet att återvandra till födelselandet. För dem som fått asyl är båda tendenserna ännu tydligare. Samtidigt är det svenska medborgarskapet extra viktigt för att över huvud taget våga lämna Sverige bland de som fått asyl jämfört med andra migranter, säger Andrea Monti.

När asylmigranter och övriga migranter, som exempelvis arbetskraftsinvandrare, flyttade vidare till ett annat land valde de oftast andra nordiska länder, Storbritannien (studien är baserad på data före Brexit) och övriga EU-länder.

– Det kan ge en ledtråd till varför vidarevandring sker – ett svenskt medborgarskap innebär ju automatiskt en möjlighet att röra sig relativt fritt inom EU, något som många använder sig av. För människor som fått asyl kan vidarevandring också vara ett sätt att återförenas med familj eller andra närstående som kommit till ett annat land, säger Andrea Monti.

Dessutom, förklarar Andrea Monti, väljer många som får asyl i ett specifikt land inte nödvändigtvis just det landet – de kommer till det land de har möjlighet komma till.

– Att flytta vidare till ett tredje land blir då ett sätt att göra om och göra ”rätt val”, en tolkning som stöds av tidigare forskning, säger Andrea Monti.

Men varför innebär då ett svenskt medborgarskap en minskad sannolikhet även för asylmigranter att de återvänder till sitt ursprungsland? Andrea Monti förklarar att för många asylmigranter är det inte säkert att ett återvändande känns aktuellt eller ens är möjligt.

– Det är ju människor som från början tvingats fly från sitt land – ett land som kanske fortfarande präglas av det som fick dem att fly från början. Det här gäller ju fastän ett medborgarskap gör att en person som sökt asyl mer säkert kan återvända till Sverige igen, och att den säkerheten de facto är viktigare för de som tidigare fått asyl än för övriga migranter.

Precis som övriga migranter så har de som fått asyl dessutom tillbringat tid i Sverige, och många har etablerat kontakter och startat om sitt vardagliga liv här, berättar hon.

– Det vi ser är därför att för människor som fått asyl, i likhet med andra migranter, är ett svenskt medborgarskap framförallt förknippat med en intention att bo långsiktigt i Sverige, alternativt möjligheten att flytta vidare till ett annat land, säger Andrea Monti.

Läs mer om forskningen:

Studien ”Re‐Emigration of Foreign‐Born Residents from Sweden: 1990–2015” är en del av avhandlingen “Moving again - Studies of international return and onward migration”, båda författade av Andrea Monti. Studien bygger på officiell statistik över samtliga utlandsfödda över 15 år som flyttade till Sverige och fick uppehållstillstånd under åren 1990–2015.

Kontakt:

Andrea Monti, andrea.monti@sociology.su.se, telefon 08-16 34 04