Överraskande upptäckt om björnens utbredning i Skandinavien
En enda vandrande björnhane har gett avgörande insikter om brunbjörnens historia i Skandinavien efter senaste istiden. Det visar DNA-analys av lera från en sjö i Tärnaby.
Ämnen: Vetenskap, allmänt
-
-
En ny kritisk punkt i vatten har upptäckts
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa en kritisk punkt i vatten vid –63 grader Celsius och 1000 atmosfärer. Den kritiska punkten skapar fluktuationer i ett stort temperaturområde och är orsaken till att vatten har märkliga egenskaper även vid våra temperatur- och tryckförhållanden. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
-
Hundar levde med människor över hela Europa redan under istiden
Hundar var etablerade som en egen art redan under istiden och spridda över stora geografiska områden. En ny studie publicerad i Nature ger det hittills starkaste genetiska stödet för att hunden var etablerad som art långt tidigare än man tidigare kunnat visa, och att relationen mellan människa och hund har mycket djupa rötter i förhistorien.
-
Ungdomars cannabisanvändning följer samma mönster som alkohol
En ny studie publicerad i tidskriften Addiction visar att cannabisanvändning bland svenska ungdomar följer samma befolkningsmönster som tidigare påvisats för alkohol. Resultaten tyder på att förändringar i den genomsnittliga cannabisanvändningen bland unga återspeglas i hela gruppen– från de som använder sällan till dem som använder ofta.
-
Ensamhet i sena tonåren kan bidra till psykisk ohälsa hos unga vuxna
Unga som känner sig ensamma vid 18 års ålder är mer benägna att drabbas av depression och ångest i unga vuxenåren, enligt en ny studie från Stockholms universitet. Resultaten visar att ensamhet i övergången från ungdom till vuxenliv kan bidra till psykisk ohälsa senare i livet.
-
Språk påverkar om vittnen uppfattas som trovärdiga – men inte hur tillförlitliga de är
Ny forskning visar att vittnen som talar ett andraspråk är lika tillförlitliga som modersmålstalande, men riskerar att bedömas annorlunda av rättssystemet.
-
Arvsmassan kartlagd från ullhårig noshörning hittad i vargmage
Forskare från Centrum för paleogenetik har lyckats analysera arvsmassan från en ullhårig noshörning som levde för 14 400 år sedan. Arvsmassan kommer från vävnad hittad i magen på en förhistorisk varg. Studien, publicerad i Genome Biology and Evolution, visar att ullhåriga noshörningar var genetiskt friska fram till slutet av istiden och att arten troligen dog ut genom en snabb populationskollaps.
-
Världens äldsta pilgift – 60 000 år gamla spår avslöjar tidig avancerad jaktteknik
Forskare har identifierat spår av växtgift från den sydafrikanska växten gifbol på stenålderspilspetsar – det hittills äldsta kända pilgiftet i världen. Upptäckten, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att människor i södra Afrika redan för 60 000 år sedan hade utvecklat avancerad kunskap om giftiga ämnen och hur de kunde användas för jakt.
-
Svenskfödda vuxna med utländsk bakgrund drabbades oproportionerligt hårt av pandemin
Vuxna med invandrarbakgrund hade betydligt högre förekomst av svår covid-19, jämfört med svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från forskare i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. En nyckelstrategi för att förbättra beredskapen inför framtida pandemier är att ta itu med sociala ojämlikheter, enligt forskarteamet.
-
Världens äldsta RNA utvunnet från ullhårig mammut
Forskare från Stockholms universitet har isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnad bevarad i permafrost i nästan 40 000 år. Studien i tidskriften Cell visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om sedan länge utdöda arter.
-
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2025
Här är en forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2025 till John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis.
Jonas Larson, universitetslektor vid Fysikum.E-post: jonas.larson@fysik.su.seTelefon: 08-553 782 17 -
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
-
Koldioxidrik skiva runt ung stjärna utmanar modeller för hur planeter skapas
En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
-
Röda galaxer bidrar till ny kunskap om universums födelse
Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.
-
Ny typ av supernovaexplosion avslöjar naken stjärna
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
-
Ny forskning visar hur nervceller kan skyddas mot ALS
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
-
Exoplanet orsakar utbrott i sin stjärnas atmosfär
Att en stjärna påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.
-
Kalla vintrar sätter stopp för arter som sprider sig norrut i klimatförändringarnas spår
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
-
Accelerator presenterar Pipilotti Rist och grupputställningen Vera Was Here hösten 2025
Den 13 september presenterar Accelerator två parallella utställningar: Gravity, Be My Friend av Pipilotti Rist och grupputställningen Vera Was Here av Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox och Dala Nasser. Höstens utställningsprogram samlar konstnärskap som på olika sätt arbetar med bilden bortom dess representerande funktion.
-
Nanoteknik skapar nya material för extrema miljöer
I en ny studie i Science presenterar forskare från bland annat Stockholms universitet och University of Illinois Chicago en ny kategori av material som kan revolutionera den teknik som används under extrema förhållanden, exempelvis i jetmotorer eller djupt under jordytan.
Visa mer
Loading...