Här är en forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2025 till John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis.
Jonas Larson, universitetslektor vid Fysikum.E-post: jonas.larson@fysik.su.seTelefon: 08-553 782 17
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025 till Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.
En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.
Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.
Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.
Att en stjärna påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
Den 13 september presenterar Accelerator två parallella utställningar: Gravity, Be My Friend av Pipilotti Rist och grupputställningen Vera Was Here av Nora Al-Badri, Diana Agunbiade-Kolawole, Nicole Khadivi, Bitsy Knox och Dala Nasser. Höstens utställningsprogram samlar konstnärskap som på olika sätt arbetar med bilden bortom dess representerande funktion.
I en ny studie i Science presenterar forskare från bland annat Stockholms universitet och University of Illinois Chicago en ny kategori av material som kan revolutionera den teknik som används under extrema förhållanden, exempelvis i jetmotorer eller djupt under jordytan.
Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.
Lägre risk att drabbas av andra sjukdomar, som övervikt och psykisk ohälsa, samt minskad social ojämlikhet. Det kan bli möjligt genom att tidigare upptäcka polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, en av de vanligaste hormonella rubbningarna som drabbar många kvinnor i reproduktiv ålder. Det visar en ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Nya forskningsresultat visar hur gravitationsfält påverkar hårdvara för kvantdatorer och lägger grunden för nya framsteg inom kvantsensorteknik. Forskningen är ett samarbete mellan Nordita och Google Quantum AI. Forskningsresultaten visar att även de svaga gravitationskrafterna nära jordytan kan påverka kvantsystem.
Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
