Trådarna som håller samman vår vardag

Lin är en av våra svenska växtfibrer. Foto: Mia Olvång.

Det latinska ordet fibra betyder tråd. "Livets trådar – smidiga och starka" är namnet på Bergianska trädgårdens utställning om textilfibrer från växtriket som håller samman vår vardag. Utställningen, som öppnar den 7 mars, visar levande fiberväxter från hela världen tillsammans med textilier, borstar, väskor och flätade korgar.

Växtfibrer är långa, smidiga och starka. De spinns och vävs till tyger, flätas till hattar, tvinnas till rep eller stoppas i dynor. Några växter odlas i stor skala såsom bomull, jute, lin, sisal och hampa. Fiberbanan, ananas och spansk mossa har mer lokal användning. Tidigare har man använt fibrer från brännässla för att spinna till tråd, men denna produktion har förlorat sin betydelse. Vilka blir framtidens växtfibrer?

Hur mycket bomull kan jorden producera?
Bomull är idag en av världens mest odlade grödor. Att ett plagg innehåller 100 procent bomull låter bra i många konsumenters öron, men odlingen av bomull tär på jordens resurser. Bomullsodling kräver enorma mängder vatten, åkermark och bekämpningsmedel. Att producera en vanlig T-shirt innebär att 2700 liter vatten och 150 gram kemikalier används. I och med ett ökat välstånd har behovet av bomull ökat. Många menar att världen har uppnått Peak cotton (bomullskrönet) eftersom jorden inte längre kan tillgodose befolkningens behov av bomull.

– Nu står vi inför ett vägval, säger botanist Gunvor Larsson. Hur ska vi tillverka våra kläder i framtiden? På utställningen visar vi fiberväxter som kan vara ett alternativ till bomullen såsom gran, jute, hampa, bambu, kenaf, majs och ananas.

Svampgurka, spansk mossa och pappersmullbär
Även mindre vanliga fiberväxter från när och fjärran visas på utställningen. Spansk mossa är till exempel en ananasväxt som hör hemma i tropiska Amerika och som den första T-Forden hade som stoppning i sina säten. I Afrika och Asien växer svampgurkan som kan användas till tvättsvampar och badtofflor. Även pappersmullbär är en mer ovanlig fiberväxt som kan bli tyg.

– Att göra tyg av pappersmullbärsträdet är en spännande process, berättar botanist Kerstin Kustås. Det är innerbarken från trädet som man använder. Fibrerna hänger ihop i ett enda stycke som man sedan bankar ut till ett tunt, fint lager. Man kan lägga ihop flera lager om man vill ha tjockare eller bredare tyg. Detta tyg kallas barktyg och är pappersliknande i konsistensen.

Kläder av pappersmullbär har använts traditionellt bland annat på Tahiti och Hawaii. Numera använder man barktyget i folkdräkter och i souvenirer på dessa öar. I Kina görs papper av pappersmullbär. Ofta kallas detta papper lite missvisande för rispapper.

Föreläsningar om textil och mode
Under utställningsperioden anordnas en serie med föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet då utställning och café även håller öppet. Bomullens betydelse i världsekonomin, återvinning av bomull samt vilka växter som har använts i japanska kläder är några av de ämnen som föreläsningarna tar upp. Föreläsningsserien är ett samarbete med Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet.
Föreläsningar om textil och mode i Gamla orangeriet

Kortfakta
Tid: 7 mars–13 april, öppet alla dagar 11–16
Plats: Gamla orangeriet i Bergianska trädgården, tunnelbanestation Universitetet

Entré: 80 kr

Pressvisning
Journalister välkomnas varmt till pressvisning den 7 mars kl 10-11. Då visar vi utställningen och våra botanister finns på plats och för att svara på frågor. Anmälan till pressvisning skickas till mia@bergianska.se

För mer information kontakta
Mia Olvång, Informatör vid Bergianska trädgården, mia@bergianska.se, 08-16 14 75
Kerstin Kustås, Botanist vid Bergianska trädgården, kerstin@bergianska.se, 08-545 917 06