Gå direkt till innehåll

Kategorier: historia, arkeologi och kulturarv

  • På Karlsson lab vid Stockholms universitet forskas det bland annat om hur gifter i miljön kan ärvas i generationer. Foto: Jens Olof Lasthein

    Hälsa och ohälsa – experter vid Stockholms universitet

    Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.

  • Pilskaft hittad intill snöfläck 17 augusti 2024. Foto: Markus Fjellström/Stockholms universitet.

    Förhistoriska pilskaft smälter fram i svenska Sápmi

    De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.

  • Forsaringen är en järnring från Hälsingland, daterad till 800- eller 900-talet. Runinskriften på ringen beskriver böter för en specifik överträdelse, där betalningen skulle ske i form av oxar och silver. Foto: Ulrika Eriksson/Svenska

    Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden

    En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.

  • Avgjutningar till tuggummi funnet i Huseby Klev. Gipset fångar upp tandavtrycken. Foto: Verner Alexandersen

    Tuggummi avslöjar vad stenåldersmänniskorna åt

    Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.

  • En rovfjäril (vänster) och en rapsfjäril (höger) möter varandra huvud mot huvud. Rapsfjärilen är ”vinterspecialist” och klarar kalla övervintringsförhållanden bättre än den närbesläktade rovfjärilen som är en "sommarspecialist. Foto: Isabelle Siemers

    Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Plenisalen, eller kammaren som den också kallas, ligger i Västra riksdagshuset. Foto: Mostphotos

    Valet 2022 — vem kan svara på vad?

    Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.

  • Bete från en ullhårig mammut sticker upp ur permafrosten på Wrangels ö utanför Sibirien. Foto: Love Dalén/Stockholms universitet.

    Nästan hundra gener har gått förlorade under den ullhåriga mammutens evolution

    En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien publicerades idag i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

  • Fynden på platsen, som avslöjar ett vikingatida maritimt kulturlandskap, består bland annat av stora mängder både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg. På bilden ett rekonstruerat vikingaskepp på Birka. Foto: Sven Isaksson

    Unik vikingatida varvsplats upptäckt vid Birka

    Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.

  • Det finns enbart cirka 200 individer kvar av kakapon. Foto: Jake Osborne

    Utrotningshotad papegoja har oväntat god genetisk hälsa

    Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.

  • I förgrunden sibirisk enhörning (Elasmotherium sibiricum), bakom den två exemplar av Mercks noshörning (Stephanorhinus  kirchbergensis). I  bakgrunden en ullhårig noshörning (Coelodonta antiquitatis).  Illustration: Beth Zaiken

    Genetiker har kartlagt noshörningarnas släktträd

    Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.

  • Rekonstruktion av stäppmammuten gjord utifrån  DNA analyser från Centrum för paleogenetik. Illustration: Beth Zaiken

    En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia

    Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.

  • Den berglärka som hittades infrusen i Sibirien visade sig vara 46 000 år gammal. Foto: Love Dalén

    Frusen fågel var 46 000 år gammal berglärka

    Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.

  • Foto: Hans Christiansson/Most Photos

    Det lönar sig att vara osjälvisk

    Hur går det för den som beter sig osjälviskt och gör uppoffringar för andras skull? Enligt en tvärvetenskaplig studie av forskare från bland annat Stockholms universitet tenderar osjälviska personer att få både fler barn och högre lön, jämfört med mer själviska personer. Resultaten presenteras nu i tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

  • Utgrävning av en begravningsplats i södra Uralerna. Foto: Ila Shuteleva och Nikolai Shcherbakov.

    Bred genetisk variation på Pontisk-kaspiska stäppen

    Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldergenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen som ligger vid Svarta havet. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

  •  Så blev Oscarsgalan ett populärkulturellt fenomen

    Så blev Oscarsgalan ett populärkulturellt fenomen

    Media och mode är de faktorer som betytt mest för Oscarsgalans utveckling till ett populärkulturellt fenomen. Det visar en avhandling i mode- och medievetenskap vid Stockholms universitet.

  • Skalle från en stenåldersman med en läkt skada på ovansidan av huvudet. Foto: Fredrik Hallgren.

    Med huvudet på skaft – nytt ljus på stenåldern

    Ritualiserade huvuden på pålar. Stenåldersmänniskornas samhälle och föreställningsvärld var mer komplex än man tidigare trott. Det visar nya analyser av de skallar som hittats i Kanaljorden i Motala.

  • Batteriet G III S:t Barthélemy 1866, förmodligen målad av Anton Molander. Foto: Sjöhistoriska museet.

    Konflikter kring medborgarskap på svenska S:t Barthélemy

    Sjö- och handelsmän från olika delar av världen kom till den svenska kolonin S:t Barthélemy för att bli svenska medborgare. Med sig förde de in nya idéer om medborgarskap och politiska rättigheter. Det visar en ny avhandling från Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

  • En gravplats från Lapitakulturen med en av de individer vars DNA nu analyserats. Foto: Frederique Valentin

    Tretusenårigt DNA kan berätta hur Stilla havets öar befolkades

    För mer än tretusen år sedan kom de till öarna i östra Oceanien, öster om Salomonöarna och Papua Nya Guinea, mitt i södra Stilla havet. De färdades i kanoter lastade med griskultingar, krukor med mat och färskvatten, och frön eller plantor. De var de första människorna som tog sig långa sträckor över öppet hav, utan att kunna se land någonstans. Nu berättar DNA-analyser om deras ursprung.

Visa mer