Hur påverkade andra världskriget Sveriges neutralitet och försvarspolitik? Hur förändrades den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss om Förintelsen och nazismens framväxt? Och vilken roll spelade ransoneringssystemet? Forskare vid Stockholms universitet kan ge perspektiv på flera aspekter kring andra världskriget.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
De senaste årens accelererande avsmältning av snöfläckar och glaciärer i svenska Sápmi har gjort att arkeologer och glaciologer under sommaren har hittat ett sensationellt stort antal förhistoriska pilar i Norr- och Västerbotten.
En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.
Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Vilken roll spelar känslorna i politiken? Hur förhåller sig ideologier till sakpolitik? Hur beter sig väljarna i olika situationer? Vilken roll spelar medierna i valet? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området svensk politik, demokrati, val och politisk historia.
En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien publicerades idag i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.
Spermiers storlek varierar kraftigt mellan olika djurarter. Men varför skiljer sig storleken åt så kraftigt? I en ny artikel, publicerad i Nature Ecology and Evolution löser forskare från Stockholms universitet ett långvarigt mysterium.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
Hur går det för den som beter sig osjälviskt och gör uppoffringar för andras skull? Enligt en tvärvetenskaplig studie av forskare från bland annat Stockholms universitet tenderar osjälviska personer att få både fler barn och högre lön, jämfört med mer själviska personer. Resultaten presenteras nu i tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.
Den genetiska variationen inom den skytiska nomadgruppen är så bred att det måste förklaras med att de knöt till sig människor de kom i kontakt med. Det framgår av en ny studie av brons- och järnåldergenetik på den Pontisk-kaspiska stäppen som ligger vid Svarta havet. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
Media och mode är de faktorer som betytt mest för Oscarsgalans utveckling till ett populärkulturellt fenomen. Det visar en avhandling i mode- och medievetenskap vid Stockholms universitet.
Ritualiserade huvuden på pålar. Stenåldersmänniskornas samhälle och föreställningsvärld var mer komplex än man tidigare trott. Det visar nya analyser av de skallar som hittats i Kanaljorden i Motala.
Ju större genitalier hos moskitfiskhanar desto större hjärnor hos honorna. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Australian National University.
Sjö- och handelsmän från olika delar av världen kom till den svenska kolonin S:t Barthélemy för att bli svenska medborgare. Med sig förde de in nya idéer om medborgarskap och politiska rättigheter. Det visar en ny avhandling från Historiska institutionen vid Stockholms universitet.
