Växtsläktet Primula omfattar mer än 450 arter, bland andra gullviva, lundviva och fönsterviva. En ny doktorsavhandling i växtsystematik av Ida Trift vid Botaniska institutionen, Stockholms universitet har visat att fyra andra släkten också hör dit.
Nobelpristagaren professor Paul Crutzen håller föredrag vid ett seminarium vid Meteorologiska institutionen med titeln "The Antarctic Ozone Hole: A Human-Caused Instability in the Stratosphere: What Should we Learn from it?"
Elizabeth Thomson har anställts som professor i demografi. Thomsons forskning fokuserar på barnafödande, samboende och giftermål, liksom familj och hushållsstruktur.
Catarina Ericson-Roos har utnämnts till ny överbibliotekarie och chef för Stockholms universitetsbibliotek från och med den 1 januari 2004. Catarina Ericson-Roos har varit anställd som enhetschef för Enheten för litteraturförsörjning vid Stockholms sedan 1998 där hon också har varit vice överbibliotekarie sedan 2000. Hon har tidigare arbetat vid Uppsala universitetsbibliotek och vid Handels
Folke Tersman har anställts som professor i praktisk filosofi.
Även om man i Europa historiskt sett haft en mycket fördömande syn på självmord, så har vissa självmord i allmänhet accepterats i högre grad än andra.
I den genomskinliga och vackra polarisen döljer sig information om forna tiders klimat och miljö. Denna information blir läsbar genom kemiska analyser. Den klara isen vid Sydpolen fungerar även som ett fönster ut mot rymden.
Tidigare forskning har visat att kvinnor har lägre smärttrösklar och lägre smärttolerans än män. Det visar också den första delstudien i den avhandling som Birgitta Hellström vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet nyligen lagt fram.
Människors föreställningsvärldar och ideologier under neolitikum (yngre stenåldern) är föremål för den avhandling som Nils Stenbäck vid Arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet nu lägger fram.
Detta är en av flera frågor som Anna-Karin Magnusson besvarar i sin avhandling som hon i dagarna lägger fram vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Frågan om det finns könsskillnader när det gäller ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande är betydande utifrån såväl ett samhälleligt som ett individuellt perspektiv. Tidigare nationalekonomisk forskning har visat på könsskillnader i riskbenägenhet och framförallt att kvinnor ofta väljer lågrisk alternativ med i genomsnitt lägre avkastning.
Många ekobrott upptäcks för att de har begåtts av lågutbildade småföretagare med dålig ekonomi. Den gruppen och deras relativt harmlösa brottslighet har samhället resurser för att spåra upp.
Det finns relativt höga halter av det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD (hexabromcyklododekan) i strömming, lax, sillgrissla och säl från Östersjön. Halterna är jämförbara eller högre än för PBDE (polybromerade difenyletrar) som är betydligt mer välkända.
För de flesta människor är det självklart att kunna vara aktiva och delaktiga i olika aktiviteter och i det sociala nätverket. För människor med intellektuellt funktionshinder finns det dock många hinder i vägen som gör att de är i behov av särskilt stöd.
Nya professorer inom dedmografi, miljörätt, pedagogik och tyska vid stockholms universitet
Inom processindustrin är det särskilt viktigt att man kan lita på att samtliga komponenter fungerar som de skall. När t.ex. ett kärnkraftverk har varit i drift ett antal år har vissa komponenter slitits mer än andra. Bedömningar görs regelbundet för att tidigt hitta de komponenter som behöver bytas ut.
Föreläsning om, bildspel om och uppläsning av verk av Strindberg
I djurvärlden är det vanligt att honor parar sig med flera hanar under en och samma reproduktiva period. Det leder till spermiekonkurrens, dvs. att spermier från flera olika hanar samtidigt konkurrerar om att befrukta ägget. Det vanligaste svaret på ökad spermiekonkurrens är att hanar ökar antalet spermier som insemineras i en hona. Eftersom hanars spermiereserver inte är obegränsade bör hanar
Protesterna bland så kallade oberörbara eller kastlösa i Indien har vuxit stadigt under 1990- och 2000-talen. Detta har kommit att kallas dalitrörelsen.
Den globala vattenkris vi står inför idag är större och har fler dimensioner än vad som hittills har diskuterats. Detta belyser Line Gordon i sin avhandling vid Institutionen för systemekologi, Stockholms universitet.