Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Är vissa självmord mer accepterade än andra?

Även om man i Europa historiskt sett haft en mycket fördömande syn på självmord, så har vissa självmord i allmänhet accepterats i högre grad än andra. Så har till exempel personer från de högre klasserna som begått självmord vanligtvis sluppit undan de straff som personer från lägre klasser utsattes för. Det kan bero på flera faktorer. Att arbetare och slavar tog sitt kapital – sin förmåga att arbeta – med sig i graven, medan medlemmar av de högre klasserna lämnade sin förmögenhet efter sig kan ha bidragit till att de förras självmord accepterats i mindre utsträckning än de senares. Även självmord begångna av våldtagna kvinnor har varit relativt accepterade och ibland till och med lovsjungits. Detta kan ha varit ett subtilt resultat av manlig sexuell avundsjuka – en våldtagen kvinna kan ha blivit gravid med en främmande mans avkomma. Även idag verkar vissa självmord accepteras i högre utsträckning än andra. Vissa under-sökningar har funnit att acceptansen ökar med åldern på den som begått själmord. Det visar Kimmo Sorjonen i sin avhandling som han nyligen lagt fram vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Där visar han att självmord accepteras i större utsträckning om offret är socialbidragstagare snarare än välbärgad, barnlös snarare än förälder samt förlamad. Dessa skillnader kan möjligtvis bero på att vissa människors liv uppfattas ha ett lägre respektive högre värde för samhället. Skillnaden i acceptans kan också bero på att vissa liv uppfattas ha ett lägre värde för individen själv. Doktorsavhandlingens titel: For whom is suicide accepted? Kimmo Sorjonen kan nås på telefon 08-16 39 44 (Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm) eller e-post m71ks55t@psychology.su.se

Ämnen


Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.