Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det är några av frågorna som Christian Broberger, professor i neurokemi, hoppas få svar på under ett femårigt projekt som nu får 20,4 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Tack vare internet har det aldrig varit lättare att ta del av forskningsrön och annan information om hälsa. Men vad är trovärdigt? Och hur ska man tolka motstridiga argument? En ny avhandling undersöker hur gymnasieelevers förmåga till kritisk granskning kan utvecklas i naturvetenskaplig undervisning.
Människors förväntade livslängd har förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena i både Sverige och Finland, men ojämlikheten i förväntad livslängd mellan regioner är nästan oförändrad. Det visar en ny studie från Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA, och internationella medförfattare.
För drygt ett år sedan avled den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison. Alice Sundman, Stockholms universitet, är bland de första att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Hennes avhandling belyser hur Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i skrivprocessen.
Stockholms universitet har ett antal forskare som kan kommentera presidentvalet och valresultatet i USA ur olika perspektiv. Det kan handla om sakfrågor om valsystem, ekonomi och politik liksom om medier, kampanjspråk och opinionsundersökningar.
När alkoholkonsumtionen i samhället ökar blir de alkoholrelaterade dödsfallen fler. Men ökningen av dödlighet är inte lika stor i hela befolkningen utan drabbar personer med lägre utbildningsnivå extra hårt. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som nyligen publicerats i tidskriften Drug and Alcohol Review.
Arbetsrelaterade sexuella trakasserier har tidigare konstaterats vara en trolig riskfaktor för psykisk ohälsa. Forskning pekar nu även på ett samband mellan sexuella trakasserier på arbetsplatsen och självmord liksom självmordsförsök. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet som publiceras i British Medical Journal.
Upptining av permafrost och kollapsande metanhydrater från de sibirisk-arktiska kusthaven kan trigga ökande utsläpp av klimatuppvärmande gaser. I höst ska expeditionen ISSS-2020 ombord på fartyget Akademik Keldysh studera en av de största utmaningarna inom klimatforskningen. 10 september arrangeras en digital pressträff om expeditionen.
Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.
Nu öppnar Accelerator igen! Den 1 september blir det för första gången möjligt att fysiskt besöka andra delen av Johanna Gustafsson Fürsts utställning Ympa orden, piska min tunga där nya verk har tillkommit och andra bytt skepnad. Den 7 november öppnar Experimentalfältet, en grupputställning med åtta samtida konstnärskap som experimenterar kring hållbart leverne, jordbruk och samhällsbyggande.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
Nytt genombrott i forskningen kring malariamyggans fortplantningsprocess visar att hanmyggor i stora svärmar attraherar honor genom att avge speciella dofter. Resultaten, som nu publicerats i Nature Ecology & Evolution, kan ge nya möjligheter att bekämpa spridningen av en rad olika sjukdomar.
Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna bland dessa djur beter sig när de får ungar. En central komponent är hormonet prolaktin, som tidigare visats förbereda honan för moderskap. I studien kunde man också styra hur mycket papporna intresserade sig för sina ungar genom experimentella manipulationer.
Den nuvarande perioden med översvämningar i Europa är exceptionell jämfört med de senaste 500 åren, enligt en ny studie i Nature. Bakom forskningen står 42 europeiska universitet och analysen är den första som har jämfört översvämningar över flera århundraden.
För två och ett halvt år sedan ändrades lagstiftningen för att göra det lättare att få hjälp för personer med spelproblem, ändringar som självhjälpsgrupper för spelberoende länge hade kämpat för. En uppföljningsstudie från Stockholms universitet visar dock att det fortfarande läggs ett stort ansvar på ideella krafter.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Över stora delar av östra Sverige finns områden med stora kantiga stenblock. Forskare har nu funnit en förklaring till hur vissa av dessa uppkommit, berggrunden har slitits isär av glaciärer. Detta innebär att en ny process för hur inlandsisen format landskapet har identifierats, för första gången på närmare 200 år.
Kvinnors äggceller avger kemiska signaler för att locka till sig spermier. Ny forskning från Stockholms universitet visar att äggcellen genom signalerna kan välja spermie. Olika kvinnors ägg attraherar olika mäns spermier – och föredrar inte alltid partnerns.
5 juni disputerade Haymanot Baheru med avhandlingen Hyressättning – Prisets reglering vid bostadshyra vid Juridiska institutionen. Efter närmare 80 år av konstant och omfattande prisreglering på bostadshyresmarknaden, har vi idag ett extensivt, icke-transparent och komplext regelverk som på många sätt är cirkulärt i både konstruktion, omfattning och resonemang, konstaterar Baheru.
En ny global studie visar att växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för. Svenska växter som inte hunnit genomgå förberedelser för årstidsväxlingar kan vara extra känsliga för oväntade temperaturförändringar. Resultaten kan hjälpa till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.
