Gå direkt till innehåll

Ämnen: Ekonomi, finans

  • Stockholms universitet får första inkubatorn för sociala innovationer

    En ny inkubator för stöd till sociala innovationer skapas vid Stockholms universitet. Det blir resultatet när SU Innovation nu får tre års finansiering av Svenska ESF-rådet. En social innovation är en ny idé som förbättrar välfärd och hälsa hos en individ, en gemenskap eller hela samhället.

  • Konkurrens och otakt vid konsultköp ger mer valuta för pengarna

    Det råder både osäkerhet, otakt och konkurrens när företag köper tjänster från en managementkonsult. Men det gör att köparen får en bättre tjänst. Det visar Jörgen Hansson i sin avhandling i företagsekonomi där han undersökt hur företag köper konsultstöd för ledningskompetens. Jörgen Hansson disputerar onsdagen den 27 oktober vid Stockholms universitet.

  • Ny avhandling om kartellbekämpning i EG

    Den 30 april lägger Ingeborg Simonsson vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet fram sin avhandling "Legitimacy in EC Cartel Control".

  • Bidrog sovjetiska ekonomer till Sovjetunionens fall?

    Under åren 1985-1991 förändrades det ekonomiska tänkandet i Sovjetunionen. I sin avhandling vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, har Bengt Svensson analyserat hur sovjetiska ekonomer hanterade de teoretiska problem som identifierades när det gällde att först försvara det socialistiska teoribygget och därefter hur man skulle övergå till marknadsekonomi.

  • Investmentbanker och NGO:s leker katt och råtta

    I samband med kontroversiella eller tveksamma investeringar bevakas investmentbankerna allt oftare av obundna frivilliga organisationer - så kallade NGO:s. Men banker är tveksamma till att föra en öppen dialog med NGO:s.

  • Arbetsskadesystemet kartlagt i ny avhandling

    Den 23 september disputerar Mia Carlsson på sin avhandling, Arbetsskada - Samspelet mellan skadestånd och andra ersättningsordningar. I den visar hon hur förändringar i en del av det svenska arbetsskadesystemet kan få återverkningar i andra delar på ett sätt som inte alltid är förutsett. Det kan få stor betydelse både för administratörer och enskilda.

  • Juridiskt oantastligt att frysa somaliasvenskarnas tillgångar

    Frysningen av Somaliasvenskarnas tillgångar var inget brott mot folkrätten. De som kritiserar beslutet undergräver FN-sanktionernas legitimitet enligt Fredrik Stenhammar, doktorand vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den 4 september försvarar han sin avhandling om riktade ekonomiska sanktioner.

  • Beskattningen hinder för utländsk pensionsförsäkring

    Även om det nyligen blivit möjligt att flytta sitt pensionssparande utomlands är sparande i utländsk pensionsförsäkring långt ifrån problemfritt. Det svenska systemet för beskattning av pensionsförsäkringar fungerar nämligen inte i ett internationellt sammanhang.

  • Hur påverkas statens skatteintäkter av minimilöner?

    Hur påverkas statens skatteinkomster om en minimilön införs eller höjs? Hur kan vi förklara att i många länder har en stor andel av befolkningen en lön som exakt motsvarar minimilönen? Vilka är effekterna av bidrag och skattelättnader som bara betalas ut om mottagaren arbetar?

  • Hur kan högre utbildning subventioneras för att öka dess samhällsekonomiska avkastning?

    Ska högre utbildning vara helt avgiftsfri för alla individer oavsett ekonomiska resurser och bör alla utbildningsgrenar subventioneras likadant? I sin avhandling i nationalekonomi vid Stockholms universitet diskuterar Camilo von Greiff dessa frågor utifrån förutsättningen att den samhällsekonomiska avkastningen på högre utbildning i Sverige kan öka jämfört med dagens nivå.

  • Superdator ger bättre prognoser för klimatändringar

    Med större tillgång till superdatorer kan klimatforskarna göra bättre prognoser för hur klimatet påverkas av människans aktiviteter. Forskare vid Stockholms universitet, KTH och SMHI får nu denna möjlighet genom ett anslag på 25,4 miljoner kronor till en ny klimatdator.

  • Ett nytt finansiellt instrument på intåg

    En ny flexibel avtalstyp inom bank- och finansieringsrätten – avtal om kreditderivat – gör det möjligt för banker och andra finansiella aktörer att handla med kreditrisker kopplade till kundportföljer utan att banken överlåter fordringarna. Det ger kunden större kreditmöjligheter.

Visa mer