Stockholms universitet får ett stort anslag för forskning om supernovor. En forskningsgrupp ledd av professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi tilldelas 33 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att studera supernovaexplosioner.
Stockholms universitet får anslag för forskning om celler. Ett projekt som leds av professor Peter Brzezinski tilldelas 39 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att skapa en konstgjord mitokondrie, det som brukar kallas cellens energifabrik. Genom projektet vill forskarna lära sig mer om hur cellernas energifabriker fungerar och testa vissa sjukdomsmodeller.
Forskardagarna erbjuder även i år ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar. Varför gör inte slaven uppror och hur använder vi dator- och tv-spel tillsammans? Det är några av de frågor som diskuteras vid Stockholms universitet 2-3 oktober då nydisputerade forskare presenterar sin forskning. Totalt ges 40 korta föredrag under 2 dagar.
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Drygt 1,4 miljoner av Sveriges invånare är mellan 19-29 år. Denna åldersgrupp omtalas ofta som unga vuxna. I den nya avhandlingen ”Existentiella konfigurationer. Hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang” har Caroline Gustavsson studerat hur unga vuxna förstår sina liv med särskilt avseende på existentiella teman som döden, livets mening samt trygghet respektive otrygghet.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
Den första heltäckande dokumentationen av marknadsanpassningen av äldreomsorgen i Norden visar att det finns stora skillnader mellan länderna. Sverige och Finland har gått längst. Skillnader finns även inom länderna – i Stockholmsområdet drivs till exempel en majoritet av äldreomsorgen i privat regi.
När natriumjoner förflyttas in i celler kan det ske med en hiss-liknande mekanism visar en ny studie av forskare vid Centre for Biomembrane Research som publicerats i Nature. Denna nya kunskap kan få stor betydelse för förståelsen av hur celler fungerar och för att utveckla nya läkemedel, till exempel mot cancer.
I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Vad är egentligen jämställdhet? Hur tolkar forskare den internationella utvecklingen på detta politikområde? Konferensen Global Gender Equality Politics Since the 1960’s ger en möjlighet att studera och diskutera dessa frågeställningar utifrån ett brett internationellt perspektiv.
Varför göra i dag det du kan skjuta upp till i morgon? Ofta kan det vara svårt att få saker gjorda i god tid. Nu ska världens första behandling för uppskjutandebeteende utvärderas i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.
Den 29:e augusti arrangeras ”The Centre Day 2013” på Moderna Museet i Stockholm. Ett av de stora ämnena för konferensen är det svenska innovationsklimatet och bland talarna märks Jane Walerud, framgångsrik serial tech entrepreneur och Martin Körling, chef för Ericsson research i Silicon Valley.
Världens känsligaste gammastrålningssatellit, NASA`s Fermisatellit, har i fem år levererat data som gett ny kunskap om universums ovanliga fenomen. Forskare vid Stockholms universitet och KTH har medverkat och funnit resultat som kastat nytt ljus på mysteriet om den mörka materian och gigantiska svarta hål i fjärran galaxer.
En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna
Idag den 6 augusti publicerades resultatet av det andra urvalet inför höstterminen 2013. Till Stockholms universitet är det 29 875 antagna vilket är en ökning med cirka 13 procent jämfört med föregående höst. Detta trots en minskning på två procent totalt sett för hela landet.