Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Supernova-explosion ger ledtrådar till universums expansion

    Observationer av supernovan, SN2014J, som exploderade den 14 januari i år ger viktiga ledtrådar kring liknande explosioners ursprung och den accelererande expansionen av universum. Observationerna har gjorts av Ariel Goobar och hans team på Oskar Klein Center, vid Stockholms universitet.

  • Samverkan kan skydda utsatta arter

    Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

  • Tidningsläsare bidrar till ny kunskap om alkohol och beroende

    Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.

  • Stockholms universitet får 125 miljoner för topprekrytering

    Stockholms universitet får 125 miljoner kronor av Vetenskapsrådet inom deras program för internationell rekrytering av framstående forskare. Pengarna ska gå till att rekrytera Anders Nilsson som nu är verksam vid Stanforduniversitetet. Pengarna ska fördelas över tio år.

  • Kroppens egen fettproduktion viktigare än vi tidigare trott

    Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten.

  • Rådjursbajs bidrar till den biologiska mångfalden

    Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.

  • Ny studie visar samband mellan luktsinne och demens

    En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.

  • Ultrakorta laserpulser avslöjar elektronpars flyktmekanism

    Med hjälp av extremt korta laserpulser kan forskare följa hur elektronerna rör sig i en atom. Forskare från bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet har lyckats visa i detalj hur det går till när två elektroner tillsammans kastas ut från atomen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Förlust av stora rovdjur ett globalt bevarandeproblem

    Stora landlevande rovdjur minskar, vilket kan få konsekvenser för andra arter och ekosystemens funktion. En studie i Science visar att 75 procent av de största rovdjuren minskar och att drygt hälften av dessa redan har förlorat mer än halva sitt utbredningsområde. Forskning visar att ekosystemen förändras på flera sätt när rovdjuren försvinner.

  • Kiselalger producerar nervgift i Östersjön

    Förutom cyanobakterier visar nya forskningsrön att även kiselalger producerar nervgiftet BMAA. Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Sjukhuset fortsätter nu att studera sambandet mellan BMAA och den muskelnedbrytande sjukdomen ALS.

  • Högt pris för anhörigomsorg

    Att ge omsorg till en anhörig har negativa konsekvenser för många anhörigvårdares vardagsliv, arbete och ekonomi. Det visar en ny studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Många anhörigvårdare betalar ett högt pris för den omsorg de ger till sina anhöriga och priset är högre för kvinnor än för män.

  • Nytt sätt att utvärdera biologisk mångfald avslöjar nya skyddsvärda havsområden

    En studie publicerad i tidsskriften Nature kan komma att påverka vad som måste prioriteras att bevara i havet. I studien, som är gjord av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, används ett nytt sätt att analysera biologisk mångfald och hittar på det sättet helt nya skyddsvärda havsområden.

  • Nytt experiment belyser mekanism bakom högtemperatursupraledare

    I supraledare paras elektroner ihop i så kallade Cooper-par. Hur detta sker i högtemperatur-supraledare har länge varit ett mysterium. Forskare vid Stockholms universitet presenterar i senaste numret av Nature Communications en ny typ av experiment som belyser frågan.

  • Svenska forskare gör årets fysikgenombrott

    Svenska forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

  • Ny uppskattning av Östersjöns biologiska pump

    När växtplankton blommar leder det till sedimentation av organiskt material. Det är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.

  • Tips till journalister på forskare inför jul

    Det finns många sätt att se på julen. Vi handlar mer än vanligt. Kanske blir en del av oss också lite stressade över allt som ska fixas. Vi funderar över om det blir en vit jul eller inte. Nedan följer tips på forskare vid Stockholms universitet som du som är journalist kan kontakta i olika frågor som kan kopplas till julen.

  • Pressinbjudan: Årets kemipristagare diskuterar kreativitet

    Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel gästar Stockholms universitet i ett öppet panelsamtal om forskning och kreativitet. De berättar om sina erfarenheter, känslor och tankar kring vetenskapens framtid och vad de skulle göra, och inte göra, ifall de var unga doktorander idag. Tid: Lördag 14 december kl 10-12 Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati.

  • Hög ålder kan öka chansen att överleva

    Effekterna av ökande ålder kan skilja sig rejält mellan olika djur- och växtarter. Hos vissa arter ökar till och med sannolikheten att överleva ytterligare ett år eller att reproducera sig med stigande ålder visar en ny studie i tidskriften Nature.

Visa mer