Kiselalger producerar nervgift i Östersjön

Förutom cyanobakterier visar nya forskningsrön att även kiselalger producerar nervgiftet BMAA. Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Sjukhuset fortsätter nu att studera sambandet mellan BMAA och den muskelnedbrytande sjukdomen ALS.

Hittills har forskarna trott att nervgiftet β-N-metyl-alanin (BMAA ) enbart produceras av cyanobakterier. Forskare vid Stockholms universitet (Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Institutionen för analytisk kemi) visar nu i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PLOS-ONE att även diatoméer, så kallade kiselalger, har förmågan att producera BMAA.

–  Vi har tidigare spekulerat i huruvida andra organismer utöver cyanobakterier har förmågan att producera BMAA, och har nu lyckats påvisa att utöver cyanobakterier så kan även diatoméer producera detta neurotoxin, säger Ulla Rasmussen, docent vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, och initiativtagare till studien.

I Östersjön blommar cyanobakterier under sommarmånaderna. Detta tilldrar sig allmänhetens ögon då blomningarna syns runt badstränder och i skärgårdar. Diatoméerna blommar under våren och på hösten, och får därför inte lika stor uppmärksamhet – detta eftersom vi människor inte är ute i skärgården i samma utsträckning under denna årstid som under sommarperioden.

Forskare har tidigare påvisat förekomsten av BMAA i både på land och i vatten såsom på ögruppen Guam i Stilla havet, i Floridas kustområden samt i Östersjöns brackvattenssystem.

I tidigare studier som utförts i Östersjön av samma forskargrupp vid Stockholms universitet samt av amerikanska forskare i en studie från Florida fanns stora likheter i sättet som neurotoxinet ackumulerades upp i näringskedjan – det vill säga från primära producenter (till exempel cyanobakterier och diatoméer) upp till mollusker, krabbor samt större fiskar.

BMAA tros vara inblandat i den muskelnedbrytande sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). Hitintills har forskningen kunnat visa förekomsten av BMAA i material från avlidna patienter i en studie från Florida. Forskarteamet vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik gör nu en studie tillsammans med doktor Lars-Olov Ronnevi vid Karolinska Sjukhuset där cerobrospinal vätska (CSF) samt blod från patient- och kontrollprover analyseras för förekomst av BMAA. Denna studie beräknas vara klar våren 2014.

För ytterligare information
Docent Ulla Rasmussen, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet tfn 08-163779  eller e-post ulla.rasmussen@su.se.