Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller.
Endast cirka 5 procent av universum är känt. Resten vet vi inte vad det är. Forskare har kommit så långt som att cirka tjugotre procent av universum består av så kallad mörk materia. Denna materia har ingen sett och ingen vet vad den består av. Nya rön från forskare vid Stockholms universitet visar att vi kan inför ett genombrott vad gäller forskningen om mörk materia.
Det finns ett generellt samband mellan ökad arbetslöshet och självmord bland män. Men ju lägre ersättningsnivå vid arbetslöshet i ett land, desto starkare samband. Det visar en jämförande studie, som omfattar trettio länder, om finanskrisens effekter på arbetslöshet och självmord. Studien publiceras idag on-line i den vetenskapliga tidskriften Journal of Epidemiology & Community Health.
Åtta av tolv testade modeller av stavmixrar läcker ut klorparaffiner då de används enligt leverantörernas instruktioner. Det visar en rapport från Stockholms universitet där forskarna analyserat ett urval av stavmixrar som finns att köpa på den svenska marknaden. Klorparaffiner ingår i ämnesgruppen av persistenta organiska ämnen som människor och djur ska skyddas mot.
En ny avhandling i historia från Stockholms universitet jämför för första gången lagbestämmelserna som reglerade kungamaktens omvandling till statsmakt i det medeltida Danmark, Norge och Sverige. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist visar hur en omfattande statsbildningsprocess ägde rum i de nordiska länderna redan under 1200-talet.
Professor Fredrik Logevall, Cornell University, gästföreläser på Stockholm universitet den 22 oktober om Barack Obamas utrikespolitik ur ett historiskt perspektiv.
Årets föredrag på Forskardagarna handlar om allt från spädbarn i psykoanalys, ledtrådar till malariavaccin, hur ryska flyktingar diskriminerades under kalla kriget till hur KBT-terapi kan hjälpa unga med social fobi. Forskardagarna vid Stockholms universitet ger studenter, skolelever och allmänhet möjlighet att lyssna till sammanlagt 40 forskare som ger 50 populärvetenskapliga föredrag.
Genom aktuell forskning och pågående samhällsdebatt kommer Stockholms universitets första MOOC behandla globala trender och effekter gällande de miljöförändringar som orsakas av människan. Kursen ges av Stockholm Resilience Centre och startar i november.
David Drew, forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 29 miljoner kronor för ett projekt där flera forskargrupper gemensamt ska forska om membranbundna proteiner. David Drew, Erik Lindahl, Arne Elofsson och Jan-Willem de Gier vid Stockholms universitet ska samla kunskaperna i syfte att bestämma både struktur och funktion för de mänskliga varianterna av membranbundna proteiner.
Ett projekt lett av Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, beviljas 31 miljoner kronor för ett nytt laboratorium för strukturbestämning av proteiner med hjälp av den nya tekniken ”single particle cryo-EM” (SP-CEM). Dessutom beviljas von Heijne 68 miljoner kronor i fortsättningsanslag för den nationella infrastrukturen WABI vid SciLifeLab.
Ett projekt som ska undersöka den mörka materians partiklar i laboratoriemiljö, under ledning av Jan Conrad, professor vid Fysikum, har beviljats 29 miljoner kronor. Det vi kallar för materia utgör mindre än fem procent av universum. Resten är osynlig, mörk materia. Jan Conrad är forskaren som försöker spåra den mörka materien och öppna ett nytt fönster mot universum.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 som arbetat i Arktiska oceanen går nu iland efter cirka 100 dagar till sjöss. Isbrytaren Oden beräknas ankomma Tromsö runt fredag/lördag den 3/4 oktober, beroende på väder och vind. Sedan väntar ett intensivt arbete med att utvärdera alla data.
Följande studier är nyligen publicerade i avhandlingar vid Stockholms universitet.
100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Många föräldrar med intellektuella funktionshinder förlorar vårdnaden om sina barn. Besluten baseras ofta på ett antagande om att funktionshindret gör dem olämpliga som föräldrar. En pionjärstudie på området visar att mammor med intellektuella funktionshinder mycket väl kan ha barn med trygg anknytning.
Manliga transvestiter som är öppna med sin transvestism luckrar upp könsordningen på arbetsplatsen visar en studie från Stockholms universitet. En bidragande faktor kan vara att männen inte ser det som avgörande att passera som just kvinnor utan istället kombinerar feminina, maskulina och genusneutrala beteenden.
Före två stora jordbävningar på Island ändrades kemin i grundvattnet. Regelbundna mätningar av vattenkemin i högriskområden kan hjälpa forskare att förutsäga framtida jordbävningar. Det visar resultat av en studie som idag publiceras i Nature Geoscience.
Européernas ursprung är annorlunda än vad man trott. Forskare har kommit fram till att vi härstammar från tre olika folkgrupper, inte två som var den tidigare teorin.
Nyss hemkommen från första etappen av polarforskningsexpeditionen Swerus-C3 blir nu Örjan Gustafsson invald som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Den 18 september pratar Örjan live om sin forskning i den akademiska talkshowen Crosstalks.
Hur fyllde yrkesskolorna sina praktiker med pedagogiskt innehåll – kom idéerna från arbetet eller från skolan? Det undersöker Åsa Broberg i en ny avhandling från Stockholms universitet. Avhandlingen är en historisk tillbakablick på de praktiska ungdomsskolorna som var dåtidens statligt reglerade yrkesskolor.
