Nyhet -
Så blev yrkesutbildningen skola
Åsa Broberg tittar
särskilt på tre praktiker som karaktäriserade den äldre yrkesutbildningen,
användandet av prövotid, produktion och flitpeng. I en långsam process där
skolan i stället för arbetet blev mall för hur man tänkte pedagogiskt inom
yrkesutbildning blev det till slut möjligt att ta bort dessa praktiker. När
yrkesutbildningen flyttade in i gymnasiet 1971 följde prövotiden, produktionen
och flitpengen inte med.
– Intressant är att man länge försökte balansera skolans krav med arbetets för att kunna behålla praktikerna som uppfattades ha stor betydelse för vad man lärde i sin yrkesutbildning, de kunskaper som ansågs värdefulla. Den största utmaningen från skolan kom när lärandet - det rätta lärandet - fick företräde i den pedagogiska debatten på 50-talet. På lärande var skolan bäst och kunskapsbiten hamnade mer i bakgrunden. Då minskade också de pedagogiska anspråk som prövotid, produktion och flitpeng kunde göra och till slut tömdes de på det pedagogiska värde som de hade från början, säger Åsa Broberg.
Åsa Broberg disputerade den 12 september med avhandlingen ”Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971”.
För ytterligare information kontakta Åsa Broberg: 070-207 52 76, asa.broberg@edu.su.se
