För första gången har forskare lyckats väva ett material på molekylnivå. Forskningen leds från University of California Berkeley i samarbete med Stockholms universitet. Det nya materialet presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.
Sedan 70-talet har det funnits teorier om att Norra ishavet under istider täckts av ett kilometertjockt lager is. Nu har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer. Upptäckten ger bland annat en inblick i stabiliteten hos flytande glaciärisar av den typ som i dag främst finns runt Antarktis.
För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.
Matlagning blir allt mer komplicerat, i likhet med annan kultur. Den mat du äter till vardags är mer avancerad än vad kungar och adel åt förr, visar ny forskning från Stockholms universitet.
De flesta av världens många sjöar ligger i klimatkänsliga områden på nordliga breddgrader. En ny studie från Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Linköping och USA, visar att dessa vatten släpper ifrån sig stora och betydande mängder metan, en effektivare växthusgas än koldioxid.
Många självmordsbenägna är ute på nätet och berättar om sina tankar och planer. Forskare från Stockholms universitet och Karolinska institutet har studerat ett uppmärksammat fall med en 21-åring som begick självmord och streamade hela händelseförloppet. De kommentarer han fick online bidrog antagligen till att han tog sitt liv, visar studien som publicerats i British Journal of Psychiatry.
För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.
Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på hjärnforskning. Forskarna ska bland annat studera hjärnutveckling när barn lär sig språk och hur hjärnor hos djur utvecklas. Forskningen ska även öka kunskapen kring depressions- och ångesttillstånd.
Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.
Genom att undersöka stenar på havens botten har en internationell forskargrupp visat att koncentrationerna av arsenik i haven har varierat kraftigt över tid. Studien visar också att mängden arsenik korrelerade med uppkomsten av atmosfäriskt syre, och de globala nedisningarna. Studien publicerades nyligen i Nature Group Journal, Scientific Reports.
Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.
Om forskare lyckas bygga kvantdatorer kommer dagens datorer att framstå som lika hopplöst omoderna som skrivmaskiner gör idag. Wallenberg Academy Fellow Emil Bergholtz tar fram matematiska teorier som kan guida utvecklingen av en viss form av kvantmateria, vars speciella egenskaper forskare tror kan ligga till grund för kvantdatorer.
Mängden partiklar i atmosfären är avgörande för vår hälsa och jordens klimat. Forskare har ägnat mycket tid åt att kartlägga vad som orsakar utsläpp av partiklar, men kunskaperna om hur de försvinner ur atmosfären är mer bristfälliga. Ilona Riipinen, forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow, ska nu studera hur till exempel moln och nederbörd bidrar till en renare luft.
Flyktingkrisen är en av vår tids viktigaste medborgarrättsliga frågor. Fataneh Farahani är forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow. Hon ska jämföra arbetet med asylsökande och migranter, och undersöka vad som formar gästfrihet i tre multikulturella städer: London, Stockholm och Sydney.
Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.
De centra och institut vid Stockholms universitet som kan olika aspekter av klimatet och klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre, Östersjöcentrum samt Stockholm Environment Institute.
Vill du veta mer om julens mat, traditioner, växter eller hur och varför vi konsumerar som vi gör under julen? Eller kanske vill du veta allt om de dolda gifterna i våra julklappar eller om årets längsta natt Yalda? Här är tips på forskare vid Stockholms universitet.
Varför har möss längre spermier än elefanter? En ny studie från Stockholms universitet och Universität Zürich visar att storleken på honans fortplantningsorgan är en nyckelfaktor när det gäller vilka typer av spermier hannar producerar.
Efter att ha disputerat i material- och miljökemi vid Stockholms universitet startade Petr Vasiliev företaget NeoZeo vars affärsidé är att rena biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle. Nu har Petr Vasiliev utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fick nyligen ta emot ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.
Rester av mygglarver och fuktkänsliga molekyler från gyttja, har tillsammans med klimatmodeller gett klimatforskare den sista pusselbiten för att lösa ett mysterium från senaste istiden – den sista köldknäppen.
