Idén om det svenska riket central redan under medeltiden

Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.

Rimkrönikorna Sturekrönikan och Cronica Swecie visar på den maktkamp mellan olika aktörer som präglade det senmedeltida Skandinavien. De beskriver framför allt de konflikter som ägde rum och de mest framträdande deltagarna i dessa.

– Det är långtifrån några neutrala skildringar av händelseförloppen. Tvärtom var syftet att övertyga publiken om vilka som hade mest rätt att styra landet, säger Margaretha Nordquist, doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.

Avhandlingen visar också hur riket som politisk dimension berörde allt fler grupper i det senmedeltida samhället. Identifieringen som svensk var inte längre något som enbart gällde aristokratin, även bönderna kunde uppfattas som en del av den riksgemenskap som krönikerna försökte skapa.

En anledning till varför riket fick en sådan betydelse i rimkrönikorna var att Sverige under decennierna före Gustav Vasa saknade en kungaätt som kunde fungera som ett alternativt fokus för krönikeskrivarna. Den enda inhemska kung som satt på tronen från 1450-talet fram till Gustav Vasa lyckades inte särskilt väl med att skapa ett stabilt maktunderlag.

Bakgrunden var att Kalmarunionen, som hade förenat de tre nordiska kungadömena under en gemensam monark sedan slutet på 1300-talet, fortfarande var ett högst reellt politiskt alternativ under senare delen av 1400-talet. Men det var en turbulent tid. Unionen dominerades av Danmark och även om det fanns grupperingar som stödde unionskungarnas försök att förverkliga unionen, regerades Sverige under lång tid av riksföreståndare, till exempel Sten Sture den äldre. Historieskrivningen blev därför ett viktigt verktyg för makthavare för att försvara sin egen legitimitet och avvisa konkurrenternas maktanspråk.

Det som rimkrönikorna framför allt strävar efter att förmedla är hur lojalitet mot Sverige och de som företräder det svenska riket är det centrala för allt politiskt handlande.

– Att vara svensk handlar därför om att värna rikets intressen mot främmande aktörer, säger Margaretha Nordquist vid Historiska institutionen på Stockholms universitet.

För ytterligare information:

Margaretha Nordquist, doktorand, Historiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 070-221 75 88, e-post margaretha.nordquist@historia.su.se

Margaretha Nordquist disputerade den 4 december 2015 med avhandlingen A Struggle for the Realm: Late-medieval Swedish rhyme chronicles as ideological expressions.

Spikblad:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-121594