Ämnen: Forskning

  • Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

    En kraftig minskning av mängden förorenande partiklar i luften över Europa kan delvis förklara den snabba uppvärmningen av Arktis. Detta visar en ny studie publicerad i Nature Geoscience. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har kommit fram till att utsläppen av växthusgaser snabbt måste minskas för att dämpa klimatförändringen i Arktis.

  • Det lyser för mycket om Stockholm

    De ökade ljusföroreningarna i storstäder får konsekvenser för människors hälsa och för naturen, det skriver Johannes Puschnig, doktorand i astrofysik vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet i tidningen Populär Astronomi nr 1, 2016.

  • Stockholms universitet topsar tunnelbanan

    Forskare vid Stockholms universitet kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan i samarbete med Stockholms läns landsting och SL. Forskningsprojektet MetaSUB pågår i 46 städer runt om i världen, bland annat New York, São Paolo och Shanghai.

  • Liten hjärna bra för immunförsvaret – om du är en fisk

    Att ha en liten hjärna kan ge immunförsvaret fördelar, åtminstone om du är en guppy. En ny studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society, visar att guppies med mindre hjärnor har starkare immunförsvar än guppies med större hjärnor.

  • Föräldrar påverkar när vi blir föräldrar

    Sociala relationer som ligger utanför det vi kan påverka styr när vi blir föräldrar, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Förutom social bakgrund och ursprungsfamiljens påverkan, är unga människor mer benägna att skaffa barn när en förälder dör.

  • Källan till barrskogens näring identifierad

    I våra barrskogar är det generellt stor brist på det viktiga näringsämnet kväve. Det betyder i praktiken att tillgången på kväve bestämmer hur produktiva skogarna är. En ny studie från Stockholms universitet har identifierat den cyanobakterie som genom symbios med mossor ger barrskogens ekosystem det livsviktiga näringsämnet.

  • Smältvatten från Sydamerika ändrade havscirkulation och klimat

    Ny forskning visar att tappningen av gigantiska smältvattensjöar i södra Sydamerika under den senaste inlandisavsmältningen ändrade havscirkulationen. Studien kan ha betydelse för framtida klimatmodeller. En internationell grupp med forskare från Sverige och Storbritannien publicerade nyligen resultaten i tidskriften Nature Scientific Reports.

  • Natriums hiss till cellen kartlagd

    Forskare vid Stockholms universitet har kartlagt hur natrium transporteras in och ut ur våra celler. Kunskapen kan i framtiden leda till nya behandlingar av högt blodtryck och vissa cancerformer. Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Structure and Molecular Biology.

  • Historiskt värmerekord i Europa under 2000-talet

    Stora delar av Europa har upplevt varmare somrar sedan 1990-talet, med kraftiga värmeböljor i Centraleuropa 2003, 2010 och 2015. Ny forskning pekar på att den genomsnittliga sommartemperaturen i Europa de senaste 30 åren sannolikt är den högsta på minst 2000 år. Ett par århundraden under vikingatiden och romartiden har dock varit lika varma som 1900-talet i sin helhet.

  • Detaljstyrning hot mot hållbart fiske

    Detaljstyrningen av fisket i Östersjön har ökat – och påverkat fiskaryrket. Systematisk felrapportering leder vidare till felaktiga fiskepolitiska beslut. För att uppnå hållbar resursförvaltning krävs ökad insikt om kopplingarna mellan sociala och ekologiska processer.

  • Folksam ger stöd till forskning om organisationsformer

    Folksam och Stockholms universitet har undertecknat ett nytt femårigt samarbetsavtal. Bolaget går in med 10 miljoner i stöd till forskningsprogrammet ”Syfte, styrning och reglering för olika organisationsformer”.

  • Nya material kan vävas på nanonivå

    För första gången har forskare lyckats väva ett material på molekylnivå. Forskningen leds från University of California Berkeley i samarbete med Stockholms universitet. Det nya materialet presenteras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.

  • Kilometertjockt istäcke över hela Norra ishavet för 140 000 år sedan

    Sedan 70-talet har det funnits teorier om att Norra ishavet under istider täckts av ett kilometertjockt lager is. Nu har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare i Göteborg, USA och Ryssland, för första gången kunnat visa att hypotesen stämmer. Upptäckten ger bland annat en inblick i stabiliteten hos flytande glaciärisar av den typ som i dag främst finns runt Antarktis.

  • Droppstenar från grottor skriver ny klimathistoria

    För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.

  • Vi äter bättre än forna tiders kungar

    Matlagning blir allt mer komplicerat, i likhet med annan kultur. Den mat du äter till vardags är mer avancerad än vad kungar och adel åt förr, visar ny forskning från Stockholms universitet.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej