Internationella kvinnodagen – experter vid Stockholms universitet

Här är några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism. En hel del av universitetets fasta 08-nummer är vidarekopplade till mobiltelefoner. 

Feminismens historia
Det är lätt att få intrycket att feministiska tankar och idéer är ett nytt fenomen eftersom att ordet feminism blev vanligt i Sverige först på 1900-talet, men så är inte fallet. Feminismen har en lång historia som gör den till en stark och rik men samtidigt motsägelsefull och komplicerad tanketradition. Det finns inte en feminism utan många varianter av olika feminismer.

Elisabeth Mansén, Idéhistoria
Kontakt: tfn 08-16 26 80 (kopplat till mobil), e-post elisabeth.mansen@idehist.su.se

Den kvinnliga rösträttsrörelsen och dess aktivister
Christina Florin, Historiska institutionen
Kontakt: mobil 070-32 21 951, e-post christina.florin@historia.su.se

Grupp 8 och 1970-talets feminism
Elisabeth Elgán, Historiska institutionen
Kontakt: tfn 08-16 35 66, e-post elisabeth.elgan@historia.su.se

Städning och jämställdhet
Hur kommer det sig att städning är så lågt värderad och vad säger det om hur vårt samhälle är organiserat?

Fanny Ambjörnsson, Genusvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 40 90, e-post fanny.ambjornsson@gender.su.se

Hushållsarbete och social hemhjälp – en kvinnofråga?
Hur har skiftningar i familje- och socialpolitik under 1900-talet påverkat hushållens möjligheter att organisera olika omsorgsuppgifter?

Karin Carlsson, Historiska institutionen
Kontakt: mobil 070-511 16 09, tfn 08-16 37 76, e-post: karin.carlsson@historia.su.se

Har kvinnors ekonomiska oberoende ökat de senaste tio åren?
Anita Nyberg, Genusvetenskap
Kontakt: tfn 08-651 94 58, mobil 070-20 50 414, e-post anita.nyberg@gender.su.se

Kvinnors arbetsvillkor
Vilka förändrade arbetsförhållanden för kvinnor och män ser vi i forskningen? Hur skiljer sig arbetsförhållanden åt i mans- och kvinnodominerade verksamheter?

Annika Härenstam, Psykologiska institutionen
Kontakt: mobil 070-78 11 743, e-post annika.harenstam@psychology.su.se

Kvinnliga företagare
Vilka roller har varit möjliga för kvinnor i svenska företagarfamiljer ur ett historiskt perspektiv? Ofta har söner och döttrar behandlats olika vad gäller fostran, utbildning och i reproduktiva termer. Hur har synen på kvinnans kropp och sexualitet påverkat kvinnors möjligheter att vara en del av företaget och vad säger det om synen på det privata och det offentliga?

Stina Malmén, Ekonomisk-historiska institutionen
Kontakt: mobil 0704-58 41 80, e-post stina.malmen@ekohist.su.se

Kvinnor ses som bra chefer – men blir ändå inte fler
Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? Hanna Kusterers forskning visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår många svårigheter för kvinnliga chefer.

Hanna Kusterer, Psykologiska institutionen
Kontakt: tfn 08-16 39 12, mobil 073-60 00 473, e-post hanna.kusterer@psychology.su.se

Våld i nära relationer – maskulinitet och våld
Lucas Gottzén, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Kontakt: mobil 0731-54 59 40, e-post lucas.gottzen@buv.su.se

Feministiskt Initiativ som kommunalpolitisk aktör i Simrishamn
Maud Eduards, Statsvetenskapliga institutionen
Kontakt: tfn 08-16 30 92, e-post maud.eduards@statsvet.su.se

Genus och jämställdhet i förskolan
Christian Eidevald, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Kontakt: mobil 0704-40 48 42, e-post christian.eidevald@buv.su.se

Är flickor mer stressade än pojkar på högstadiet?
Hur ser skillnaderna ut mellan män och kvinnor vad gäller stress, hälsa och välbefinnande? Hur ser fördelningen ut vad gäller betalt lönearbete och obetalt arbete i hemmet för kvinnor och män? Petra Lindfors medverkar på Psykologins dag den 10 mars med tema genus, fri entré och öppet för allmänheten.

Petra Lindfors, Psykologiska institutionen
Kontakt: tfn 08-16 38 93 (kopplad till mobil), e-post pls@psychology.su.se

Ungas konstruktion av kropp och identitet
Hur konstruerar och förhandlar gymnasieungdomar kropp och genus? Gymnasieungdomars visuella berättande och det subjektsskapande som sker i bildskapande praktiker, handlar Maria Erikssons avhandling om.

Maria Eriksson, Utbildningsvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 23123, mobil 0721-47 32 70, e-post maria.eriksson@hsd.su.se

Barn och sedlighet vid förra sekelskiftet
I sin avhandling undersöker Maria Andersson den funktion som barnet och barndomen hade i litterära diskussioner av uppfostran, kön och sexualitet i Sverige runt sekelskiftet 1900.

Maria Andersson, Litteraturvetenskap
Kontakt: tfn 08-674 71 48, nås bäst på e-post maria.andersson@littvet.su.se

Twilight och Fifty shades of grey
Varför väcker Twilight och Fifty shades of grey så starka reaktioner? Elin Abrahamsson arbetar med feministiska kulturstudier och queerteori när hon undersöker populärkulturella uttryck som ”romance” och flickidoler.

Elin Abrahamsson, Genusvetenskap
Kontakt: mobil 08-674 70 81, e-post elin.abrahamsson@gender.su.se

Feministisk konst och bilden av kvinnan i konsten
Feministiska perspektiv på konsthistoria, feministisk konst, bilden av kvinnan/kvinnokroppen i konsten.

Jessica Sjöholm Skrubbe, Konstvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 1854, mobil 070-449 65 36, e-post jessica.skrubbe@arthistory.su.se

Malin Hedlin Hayden, Konstvetenskap
Kontakt: tfn 08-16 33 55, e-post malin.hayden@arthistory.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga konstnärer
Hur använde sig kvinnliga konstnärer under sent 1800-tal av porträttkonsten för att reflektera kring sig själva som individ, kvinna och konstnär? Hur förhöll de sig till äldre konstnärsmyter och traditioner? Hur använde de sig av porträttet för att positionera sig själva i det dåtida offentliga konstlivet?

Carina Rech, Konstvetenskap(är bortrest 7-9 mars)
Kontakt: mobil 0732-63 13 63, e-post carina.rech@arthistory.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga skådespelare
Varför har kända svenska kvinnliga skådespelare försvunnit från historieskrivningen? Om subversiva kvinnliga skådespelare under 1800-talet handlar Hélène Ohlssons avhandling.

Hélène Ohlsson, Teatervetenskap
Kontakt: tfn 08-16 15 45, e-post helene.ohlsson@teater.su.se

Bortglömda svenska kvinnliga författare
Boel Hackman har bland annat forskat om Harriet Löwenhjelm, Elin Wägner och Ulla Bjerne.

Boel Hackman, Litteraturvetenskap
Kontakt: mobil 0708-606 598, e-post boel.hackman@littvet.su.se

Femininitet, motstånd och makt inom svensk idrott
Hur har genus skapats, utmanats och omförhandlats inom idrotten i Sverige under 1900-talet?

Helena Tolvhed, Historiska institutionen
Kontakt: mobil 0734-20 64 69, helena.tolvhed@historia.su.se

Genus och naturvetenskap
Genusstrukturer i svensk naturvetenskap under 1900-talets första hälft. Kön, makt och informella nätverk i naturvetenskapernas historia.

Staffan Bergwik, Idéhistoria
Kontakt: tfn 08-16 35 63, mobil 070-400 64 53, e-post staffan.bergwik@idehist.su.se

Om användningen av ”hen”
Vem tycker om ”hen” och varför? Kan ”hen” bidra till en minskad så kallad manlig bias, dvs. att fler personer tänker på en man än en kvinna om de ska ge exempel på en ”människa”, ”artist”, ”hjälte” etc. Marie Gustafsson Sendén medverkar på Psykologins dag den 10 mars med tema genus, fri entré och öppet för allmänheten.

Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen 
Kontakt: mobil 0707–644 144, tfn 08-16 39 46, e-post mgu@psychology.su.se