Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.
En ny avhandling vid Stockholms universitet visar på betydelsen av att lärare hjälper elever med att knyta undersökande arbete till undervisningens mer övergripande syfte. Lärare har en viktig funktion för att den undervisning som eleverna erbjuds inte ska vara fragmentarisk.
25 nya postdoktoranställningar för internationella studenter, ett institut för avancerade studier och ett särskilt program för samarbete med utvalda universitet. Det blir en del av resultatet då Stockholms universitet satsar 100 miljoner kronor i syfte att stärka de internationella relationerna.
Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.
Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!
Den 1-7 oktober är det dags för Alumnens vecka. Tolv lärosäten i Sverige anordnar då evenemang för att uppmärksamma och stärka relationen till sina tidigare studenter.
Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Bland de hedersdoktorer som promoveras finns bland andra Katherine Freese, som är en av världens mest kända astropartikelfysiker, och kartografen Lars Granath vars sjökort gjort ”skärgården dubbelt så stor”.
Reklamen speglar inte samhället. Reklamen ”speglar” den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. I Stockholms reklamvärld kommer företrädare för landets mest dominanta maktformer samman i sin strävan att via strategisk och kreativ reklam, pr och kommunikation bygga sina varumärken och vinna erkännande och legitimitet. Det hävdar forskaren Raoul Galli i en ny avhandling.
En nationell konferens i nationalekonomi på Stockholms universitet 27-28 september berör såväl frågan om nationalekonomi som ämne som de senaste forskningsresultaten och aktuella politiska frågor. Medverkar i en paneldiskussion om miljö och ekonomiska styrmedel gör bland andra Åsa Romson och John Hassler. Vid utdelningen av Assar Lindbeck-medaljen medverkar Assar Lindbeck och Mårten Palme.
Idag presenterade regeringen innehållet i den kommande forsknings- och innovationspropositionen, som innehåller en särskild satsning på området life science. Bland annat får SciLifeLab ett årligt tillskott på 200 miljoner kronor.
Samtidigt som Gustav III lanserade en nationell dräkt skapades en svensk modekultur under sent 1700-tal med starka europeiska influenser. Modeidéer spreds fort redan i det tidigmoderna Europa. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på hur modevaror och modebilder färdades över språkliga och geografiska gränser.
För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)
I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.
Forskning om brottsförebyggande åtgärder tidigt i livet prisas. Är det möjligt att tidigt i livet förebygga framtida kriminalitet? Det är en av flera frågor som 2013-års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi, David Farrington professor vid Cambridge University, har ägnat sin forskning åt.
Problemdrickande är mycket vanligare bland krogpersonal än i normalbefolkningen. Detta visar en studie vid Stockholms universitet som idag publiceras i Scandinavian Journal of Public Health. Resultaten visade att 60 procent av de 600 kroganställda som medverkade i studien låg över nivån för riskkonsumtion.
Världens fattigdom och klimat står på agendan då Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samlar världsledande ekonomer för två internationella konferenser den 3-8 september. De båda konferenserna avlöser varandra genom två paneldiskussioner där forskarna diskuterar åtgärder mot den globala fattigdomen samt klimatförändringarnas inverkan på ekonomi och samhälle.
Välkommen till det första seminariet i serien Föreställningar, Dialoger och Affirmationer. En seminarieserie om konst och samhällsbyggande i anslutning till konstutställningen Föreställningar om det gemensamma på Husby Konsthall.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Allt fler städer, regioner och länder satsar på att positionera sig globalt genom att utveckla marknadsföringen och kommunikationen gentemot näringsliv, besökare och invånare. I media har det nyligen rapporterats om att svenska städer marknadsförs med hjälp av idrott och sport. Vi ser även att Stockholmsregionen marknadsförs som ”The Capital of Scandinavia” och Sverige som ”Matlandet Sverige”.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
