Forskardagarna erbjuder även i år ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar. Varför gör inte slaven uppror och hur använder vi dator- och tv-spel tillsammans? Det är några av de frågor som diskuteras vid Stockholms universitet 2-3 oktober då nydisputerade forskare presenterar sin forskning. Totalt ges 40 korta föredrag under 2 dagar.
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Drygt 1,4 miljoner av Sveriges invånare är mellan 19-29 år. Denna åldersgrupp omtalas ofta som unga vuxna. I den nya avhandlingen ”Existentiella konfigurationer. Hur förståelsen av livet tar gestalt i ett socialt sammanhang” har Caroline Gustavsson studerat hur unga vuxna förstår sina liv med särskilt avseende på existentiella teman som döden, livets mening samt trygghet respektive otrygghet.
Vad har växterna för sig på natten? Ta med ficklampan och kom till Bergianska trädgårdens Växthusnatt i persisk anda lördagen den 28 september. De två växthusen smyckas med levande ljus och förflyttar besökaren till den bördiga halvmånen – öster om Medelhavet.
Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus fredagen den 27 september. Bland de hedersdoktorer som promoveras finns bland andra den internationellt erkände naturfotografen Mattias Klum samt professor Lawrence W. Sherman från Cambridge, en av världens ledande kriminologer gällande forskning om polisen.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
Äntligen! Uttrycket må vara slitet men är på sin plats för att sammanfatta känslorna på Stockholms universitet efter invigningen av det nya Studenthuset. Studenthuset står nu redo för att ta emot såväl Stockholms universitets 67 000 studenter som besökande allmänhet. Den 19 september invigdes Studenthuset officiellt av landshövding Chris Heister.
Den första heltäckande dokumentationen av marknadsanpassningen av äldreomsorgen i Norden visar att det finns stora skillnader mellan länderna. Sverige och Finland har gått längst. Skillnader finns även inom länderna – i Stockholmsområdet drivs till exempel en majoritet av äldreomsorgen i privat regi.
När natriumjoner förflyttas in i celler kan det ske med en hiss-liknande mekanism visar en ny studie av forskare vid Centre for Biomembrane Research som publicerats i Nature. Denna nya kunskap kan få stor betydelse för förståelsen av hur celler fungerar och för att utveckla nya läkemedel, till exempel mot cancer.
I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen vid Stockholms universitet belönas i dag med Stockholms läns landstings pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism. – Det här är bland det finaste priset man kan få, säger Lovisa Fältskog Johansson, projektledare för Korta vägen.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Vad är egentligen jämställdhet? Hur tolkar forskare den internationella utvecklingen på detta politikområde? Konferensen Global Gender Equality Politics Since the 1960’s ger en möjlighet att studera och diskutera dessa frågeställningar utifrån ett brett internationellt perspektiv.
Hur beskriver boende i förorten konflikter med poliser och brandmän? Hur kan polisen på bästa sätt bemöta ungdomar? Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, bjuder in till öppet seminarium där bland annat detta tas upp.
Varför göra i dag det du kan skjuta upp till i morgon? Ofta kan det vara svårt att få saker gjorda i god tid. Nu ska världens första behandling för uppskjutandebeteende utvärderas i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
Söndagen den 8 september är det dags för Höstfest i Bergianska trädgården för hela familjen. Under dagen ordnas visningar, tropisk provsmakning, trädklättring, försäljning och café. Du får tillfälle att träffa många av stockholmstraktens trädgårdssällskap. På plats finns också personerna bakom företaget Bee Urban, företaget som hyr ut bikupor till företag i städerna.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.
