Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Tidiga europeiska jordbrukare spåras till Anatolien

    En ny internationell studie av DNA från benmaterial visar att Anatolien har enorm betydelse för Europas utveckling. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8000 år sedan fungerade Anatolien som en knytpunkt varifrån idéer och människor spreds västerut, men som även drog till sig intresse både ifrån väst och öst.

  • Självmord kan undvikas med rätt bemötande online

    Många självmordsbenägna är ute på nätet och berättar om sina tankar och planer. Forskare från Stockholms universitet och Karolinska institutet har studerat ett uppmärksammat fall med en 21-åring som begick självmord och streamade hela händelseförloppet. De kommentarer han fick online bidrog antagligen till att han tog sitt liv, visar studien som publicerats i British Journal of Psychiatry.

  • Inkubatorbolaget Weavler vinner PTS innovationstävling

    E-handelsplattformen Weavler, som ingår i SU Inkubator, får 1,6 miljoner kronor av Post- och telestyrelsen (PTS). Pengarna ska användas för att anpassa bolagets marknadsplats för användare med olika former av funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter eller låg datorvana.

  • Européer hårt hållna i 1700-talets Kina

    För att få handla med världens största ekonomi under 1700-talet var européer tvungna att anpassa sig till hårda kinesiska lagar. Men man hittade vägar att samarbeta. En nyutkommen avhandling i historia ger en annorlunda bild av européer i världen.

  • Storsatsning ökar kunskap om människors och djurs hjärnor

    Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på hjärnforskning. Forskarna ska bland annat studera hjärnutveckling när barn lär sig språk och hur hjärnor hos djur utvecklas. Forskningen ska även öka kunskapen kring depressions- och ångesttillstånd.

  • Idén om det svenska riket central redan under medeltiden

    Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.

  • Giftiga ämnen försvårade utvecklingen av liv i haven

    Genom att undersöka stenar på havens botten har en internationell forskargrupp visat att koncentrationerna av arsenik i haven har varierat kraftigt över tid. Studien visar också att mängden arsenik korrelerade med uppkomsten av atmosfäriskt syre, och de globala nedisningarna. Studien publicerades nyligen i Nature Group Journal, Scientific Reports.

  • Stort globalt mänskligt fotavtryck för sötvatten

    Dammar och bevattningssystem ökar den globala mänskliga vattenkonsumtionen mycket mer än man tidigare trott, visar forskning från Stockholms universitet. Resultatet publicerades nyligen i tidskriften Science.

  • Matematik som kan bana väg för kvantdatorer

    Om forskare lyckas bygga kvantdatorer kommer dagens datorer att framstå som lika hopplöst omoderna som skrivmaskiner gör idag. Wallenberg Academy Fellow Emil Bergholtz tar fram matematiska teorier som kan guida utvecklingen av en viss form av kvantmateria, vars speciella egenskaper forskare tror kan ligga till grund för kvantdatorer.

  • Hur avlägsnas partiklar från luft och atmosfär?

    Mängden partiklar i atmosfären är avgörande för vår hälsa och jordens klimat. Forskare har ägnat mycket tid åt att kartlägga vad som orsakar utsläpp av partiklar, men kunskaperna om hur de försvinner ur atmosfären är mer bristfälliga. Ilona Riipinen, forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow, ska nu studera hur till exempel moln och nederbörd bidrar till en renare luft.

  • Forskare undersöker gästfrihetens villkor och gränser

    Flyktingkrisen är en av vår tids viktigaste medborgarrättsliga frågor. Fataneh Farahani är forskare vid Stockholms universitet och ny Wallenberg Academy Fellow. Hon ska jämföra arbetet med asylsökande och migranter, och undersöka vad som formar gästfrihet i tre multikulturella städer: London, Stockholm och Sydney.

  • Minskade utsläpp kan hålla permafrostens växthusgaser kvar i marken

    Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.

  • Jul, nyår och vinter ur olika perspektiv

    Vill du veta mer om julens mat, traditioner, växter eller hur och varför vi konsumerar som vi gör under julen? Eller kanske vill du veta allt om de dolda gifterna i våra julklappar eller om årets längsta natt Yalda? Här är tips på forskare vid Stockholms universitet.

  • Jul i växthuset – jorden runt bland julens växter

    Det är endast ett fåtal av de växter vi förknippar med julen som kommer från vårt eget land. Fikon, dadlar, kanel och mandel är alla importerade varor. I Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården visas juliga växter från all världens hörn. I värmen och grönskan upplevs en exotisk julstämning mitt ibland växterna som ger oss jul.

  • Konkurrens och honor avgör vilka spermier hannar producerar

    Varför har möss längre spermier än elefanter? En ny studie från Stockholms universitet och Universität Zürich visar att storleken på honans fortplantningsorgan är en nyckelfaktor när det gäller vilka typer av spermier hannar producerar.

Visa mer