Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Motsägelsefulla uppfattningar om ensamkommande flyktingbarn och deras trovärdighet

    Lagstiftande politiker och handläggare vid Migrationsverket framhåller gärna barns rättigheter när det gäller asylpolitik och beslut i ensamkommande barns ärenden. Men i praktiken kan gränsdragningen vara otydlig och inkonsekvent. Det visar Daniel Hedlund i en unik avhandling om migrationspolitikens inbyggda urvalsprocesser.

  • Sveriges yngste Ph.D. vill förstå vanliga människors räknande

    Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.

  • Koppar förklarar uppkomsten av atmosfäriskt syre

    En ny studie bevisar att ökningen av atmosfäriskt syre verkligen skedde för 2,4 - 2,1 miljarder år sedan. Studien visar också att biologiskt användande av koppar blev framträdande först efter det så kallade "Great Oxidation Event". En internationell forskargrupp har nyligen publicerat studien i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

  • Tinande permafrost snabbar på försurningen av Norra ishavet

    När organiskt material från tinande permafrost frisätts, transporteras ut i de arktiska kusthaven och bryts ner bidrar det till att havsvattnet försuras snabbare än man tidigare trott. Det visar ny forskning från bland annat Stockholms universitet.

  • Nobelpristagare bland 2016 års hedersdoktorer

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.

  • Styrelseledamöters lojalitetsplikt bör regleras i lag – förslag i ny avhandling

    ​Lojalitetsplikten för styrelseledamöter i bolagsstyrelser är inte reglerad i svensk lag. Det kan ha bidragit till de senaste årens företagsskandaler. I en ny avhandling från Stockholms universitet beskriver, analyserar och systematiserar Jessica Östberg rättsläget. Avhandlingen innehåller även förslag på en lagreglering av lojalitetsplikten.

  • Stora variationer i nederbörd och torka under det senaste årtusendet

    En ny artikel i Nature av forskare från bland annat Stockholms universitet visar på betydligt större förändringar i nederbörd och torka under tidigare århundraden än under 1900-talet. Dagens klimatmodeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med det senaste århundradets temperaturökning.

  • ”Skola för alla från första dagen” får utökat forskningsstöd

    ​Ett helt nytt samarbete ska stärka nyanlända elever i sitt lärande, samtidigt som skolor och lärare får ett verktyg för att kunna stötta dessa elever. Projektet ”Skola för alla från första dagen” utvecklar verktyg, metoder och kunskap för att bättre hjälpa nyanlända elever med språk och ämnesundervisning.

  • Politiska beslut behövs för bättre tolkutbildning

    Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

  • Arbetsrelaterad ohälsa – inte ett ”kvinnoproblem”

    Vad finns det för samband mellan organisatoriska faktorer, psykosocial arbetsmiljö och hur vi mår? Och varierar det mellan kvinnor och män? På uppdrag från Arbetsmiljöverket har en forskargrupp vid Stockholms universitet sammanställt befintlig forskning och statistik på området för att få svar.

  • Sverige, migration och flyktingskap. En samtalsserie i sju delar

    Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.

  • Risk för otillräcklig kunskap om digitala bevis i domstolar

    I takt med samhällets digitalisering har förekomsten av så kallade elektroniska eller digitala bevis blivit ett stående inslag i bland annat landets domstolar. Samtidigt finns det många frågetecken kring hur sådana bevis ska hanteras och bedömas. Jonas Ekfeldt vid Juridiska institutionen Stockholms universitet pekar i sin doktorsavhandling Om informationstekniskt bevis på en rad problem.

  • App och drama om frihet och exil

    Appen och vandringsdramat EXIL skapar reflektion och låter åskådarna möta exilpoeters texter om frihet på torg och samlingsplatser. ”EXIL – fria poeter på flykt” är producerat av RATS Teater, som står för Research, Arts and Technology for Society, vid Stockholms universitet och Östgötateatern i Norrköping med stöd av Statens kulturråd.

  • Kulturella normer spred keramiken

    Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.

  • Stora forskningsanslag till projekt om tinande permafrost och social ekonomi

    Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.

  • Svårt leva ”som vanligt” för asylsökande barn i familj

    I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.

  • Renare luft i Europa avslöjar ett varmare Arktis

    En kraftig minskning av mängden förorenande partiklar i luften över Europa kan delvis förklara den snabba uppvärmningen av Arktis. Detta visar en ny studie publicerad i Nature Geoscience. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har kommit fram till att utsläppen av växthusgaser snabbt måste minskas för att dämpa klimatförändringen i Arktis.

Visa mer