Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Vänners arbetslöshet har betydelse för risken att bli arbetslös själv

    Bland ungdomar har sociala nätverk stor betydelse för risken att bli arbetslös. Betydelsen av nätverken varierar dock mellan grupper med olika utländsk respektive svensk bakgrund. Skillnaden beror på faktorer som social klass och vilka resurser grupperna har. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.

  • Ny teori om hur mikroorganismernas gener påverkar samarbete

    Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.

  • Flygplan gör moln ljusare

    Moln kan värma upp eller kyla av klimatet, beroende på hur tjocka de är och hur högt de ligger. I en ny studie i tidskriften Nature Communications visar forskare från Stockholms Universitet att de tunna streck som bildas efter flygplan ökar andra molns förmåga att reflektera solljus. De gör andra moln ljusare. Denna upptäckt kan leda till nya insikter om flygets påverkan på klimatet.

  • Sommarexperter från Stockholms universitet

    Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.

  • Stockholmspriset tilldelas världsledande kriminologer

    Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.

  • Ny bild av ståndssamhällets upplösning

    Bönder som köpte herrgårdar och ståndspersoner som hittade på egna titlar. En nyutkommen avhandling i historia från Stockholms universitet ger en ny och annorlunda bild av ståndssamhällets upplösning under 1800-talet.

  • Experter som svarar på frågor om Brexit

    Har du som journalist frågor om Brexit-omröstningen? Här finns en lista på experter vid Stockholms universitet som gärna svarar på frågor om potentiella konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU.

  • Finns moralisk grund för passivitet i klimatfrågan?

    Politiker med en nyliberal moralfilosofisk ståndpunkt har utgjort en bromskloss när det kommer till lösandet av klimatfrågan, men en avhandling från Filosofiska institutionen vid Stockholms universitet konstaterar att libertarianismen inte kan ge något stöd för en passiv eller bromsande hållning i klimatfrågan – snarare tvärtom.

  • Skolelever hjälper forskare att studera klimatförändringar

    Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar ska skolelever hjälpa forskare att få veta mer om klimatförändringar och biologisk mångfald. Detta sker inom forskningsprojektet Höstförsöket som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

  • Varför ska föräldrar vara på särskilda sätt?

    Föräldrar har funnits i alla tider, men vad betyder föräldraskap och varför ska människor vara föräldrar på särskilda sätt? Därför att Gud, experter och barn säger så, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Gustav Westberg undersöker hur föreställningar om föräldraskap motiveras från 1800-talets slut till idag.

  • Så formade humor den borgerlige mannens identitet

    Kring sekelskiftet 1900 blomstrade den svenska skämtpressen. Tidningar som Söndags-Nisse och Kasper, huvudsakligen riktade till den borgerlige mannen, kom ut i stora upplagor och lästes såväl i hemmen som på kaféer och rakstugor. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet undersöks hur skämtbilderna formade bilden av den borgerlige mannens identitet.

  • Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

    Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att se på det som brukar kallas organiserad brottslighet.

  • Ny bok: ”Politisk populism kan vara bra för demokratin”

    Den moderna populismen är ett globalt fenomen som är här för att stanna, hävdar Benjamin Moffitt, forskare vid Stockholms universitet och författare till ”The Global Rise of Populism”. Populisternas budskap är ofta enkla: Landet är i kris och etablissemanget struntar i folket. De vinner också uppmärksamhet och röster genom att bryta mot politiska spelregler.

  • Nytt ljus över klimatets dimmiga förflutna

    Före industrialiseringen kan klimatet ha varit molnigare än man tidigare trott. Det visar forskare från Stockholms universitet, tillsammans med kolleger från Europa och USA, i två artiklar som publicerats i Nature. Nya resultat från CLOUD-experimentet i schweiziska CERN visar att ångor från träd, i frånvaro av svavelsyra, producerar stora mängder aerosolpartiklar i atmosfären.

  • Många okända kemikalier i Östersjön

    Nya kemikalier upptäcks inte i analyser av fisk i Östersjön, det visar en studie från Institutionen för Miljövetenskap och Analytisk kemi vid Stockholms universitet. Anledningen är att man väljer att titta efter de kemikalier som man redan känner till, och som till stor del redan är reglerade genom lagstiftningen. Många giftiga kemikalier som inte är förbjudna missas därför i miljöövervakningen.

  • Internationell konvention om dataövervakning behövs

    Amerikansk rätt ger ett otillräckligt skydd från att EU-medborgares personuppgifter samlas in av USA:s underrättelsetjänster för övervaknings- och datalagringsändamål (datamining). Det är en av slutsatserna i en avhandling från Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Visa mer