Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.
De kemiska fingeravtrycken hos luftburet sot som passerar Abisko på väg till europeiska Arktis avslöjar att fossil förbränning på kontinenten är den viktigaste källan på vintern, medan vegetationsbränder i Ryssland är viktigaste källan på sommaren. Det visar en ny svensk undersökning som idag publiceras i den ansedda tidskriften Nature Communications.
Det finns gott om åsikter om slöjförbud i franska skolor och burkinis på stranden. Men vad gör kvinnorna i de segregerade förorterna själva för att förändra sin situation och miljön de lever i? Johanna Gullberg vid Stockholms universitet bosatte sig i Saint Denis för att lära känna kvinnor som jobbar feministiskt och antirasistiskt i Paris förorter.
Jordbrukslandskap med stor variation förväntas ha en stor biologisk mångfald och många insekter som pollinerar grödor. I en artikel i tidskriften Proceedings of the Royal Society B visar forskare från bland annat Stockholms universitet att det inte alltid är så.
Magda Gad, utrikeskorrespondent Expressen, har utnämnts till 2016 års Cordelia Edvardson-pristagare. Priset instiftades 2010 av Institutionen för Mediestudier vid Stockholms universitet i syfte att premiera en journalist som ”har ett starkt engagemang, ett personligt tilltal och en blick för det stora i det lilla”. Den 27 september mottar Magda Gad priset vid en ceremoni på Kungliga biblioteket.
När Lotten Gustafsson Reinius, docent i etnologi, tillträder tjänsten som Hallwylsk gästprofessor är temat ”Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna”. Forskningstemat löper under perioden 2016–2019 och är ett samarbete mellan Stiftelsen Nordiska museet och Stockholms universitet.
Mötesplatsen mellan konst och vetenskap, Accelerator, har fått sin första konstnärliga ledare. Det blir Richard Julin, senast biträdande museichef på Magasin III, som ska leda undersökandet av konst och samhälle i de stora underjordiska lokalerna. Accelerator är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Magasin III.
Ett svensk-amerikanskt-italienskt forskarlag har publicerat en artikel i Science Translational Medicine där man redogör för en ny metod för att bota kroniska inflammationer.
Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Nature Communications i dag.
En svensk-kinesisk studie har lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet, enligt en artikel som publiceras i Nature Communications. Forskarna kan därmed inte bara avgöra om sotet kommer från till exempel vedeldning eller fossila bränslen, utan också från vilken geografisk region det kommer,
En ormskinnstall (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1075 år gammal enligt dendrokronologisk datering. Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.
På söndag och måndag anländer höstterminens 1251 utländska studenter till Stockholms universitet. Universitetet ordnar bussar direkt från Arlanda, och väl framme inleds ett späckat välkomstprogram. För media som är intresserade av att prata med utländska studenter om deras förväntningar på vistelsen och utbildningen i Sverige finns goda möjligheter.
Tunna moln på omkring 5 kilometers höjd är vanligare i tropikerna än man tidigare har trott och de kyler klimatet avsevärt. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications från Stockholms universitet och University of Miami. De mellan-troposfäriska molnens avkylningseffekt saknas i dagens klimatmodeller.
Välkommen till en konferens om forskning och global utveckling den 22-24 augusti på Stockholms universitet! Cirka 200 forskare från olika discipliner kommer att presentera sina arbeten. Mellan 400 och 450 personer från hela världen kommer att delta. Läs hela programmet på konferensens hemsida här. Media är välkomna! Anmälan sker på press@su.se eller på telefon 08 – 16 40 90.
Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.
Stockholms universitets utveckling av vetenskaplig publicering ligger i topp internationellt. Detta enligt Nature Index Rising Stars som rankar universitetet på plats 32 i världen.
Införandet av accepterat pris på bostadsmarknaden ledde inte till någon förändring av varken slutpriset eller försäljningstiden. Däremot läste färre annonserna på nätet och gick på visningar. Sannolikheten för försäljning minskade något, varför mäklarnas förväntade intäkt föll och lockpriser sakta började återvända efter ca ett år.
Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.
För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.
Under jordens ordoviciska era var koldioxidhalten i atmosfären omkring åtta gånger högre än idag. Ändå kyldes klimatet av till en stor istid, något som forskarna haft svårt att förklara. En ny studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications visar att vittringsprocesser i klippor, som orsakas av mossor eller lavar, har potential att orsaka globala kylningseffekter.
