Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Sjögräsängar har avgörande betydelse för fiske

    Sjögräsängar är mycket populära att fiska i runt om i världen, och det måste vi nu ta hänsyn till för att kunna bedriva ett hållbart fiske. Det visar en ny global studie av forskare från Stockholms universitet, Swansea University och Cardiff University.

  • Generösa personer lyssnar mer på sitt hjärta

    Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.

  • Sälar, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk

    I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie som letts av forskare från Stockholms universitet.

  • Nya ljusstarkare supernovor utmanar forskningen

    De senaste åren har två nya supernovor observerats som inte beter sig som supernovor brukar. Nya effektiva sökteleskop gör att vi hittar exploderande stjärnor som utmanar forskarnas teorier om hur massiva stjärnor dör, visar två nya studier av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Studierna publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Astronomy.

  • 2018 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi

    ”The Stockholm Prize in Criminology” är världens största pris inom kriminologi. Priset går till den som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. 2018 går utmärkelsen till Herman Goldstein för hans globala påverkan i att effektivisera och förbättra polisens arbete.

  • Unga vuxna behöver diskutera sin terapi

    Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.

  • Guancherna på Kanarieöarna härstammar från Nordafrika enligt DNA-studie

    Kanarieöarnas urbefolkning, allmänt kända som guancherna, härstammar från Nordafrika. Teorin om deras ursprung har funnits länge, men har nu bekräftats av en grupp arkeologer, varav flera är knutna till Stockholms universitet. Resultatet har uppnåtts genom en DNA-undersökning av skelettdelar från guancher som bodde på Gran Canaria och Teneriffa före den europeiska erövringen på 1400-talet.

  • Spår i havsbotten visar hur känslig delar av Antarktisisen är

    Tusentals spår efter isberg i havsbotten vittnar om hur Antarktis is hastigt bröts upp i området runt Pine Island Bay för mer än 10 000 år sedan, en situation som kan uppstå igen på grund av varmare havsvatten som når fram till isfronten. Nya rön presenteras idag i Nature av forskare från Stockholms universitet, Cambridge University och British Antarctic Survey.

  • Kolliderande neutronstjärnor ger gravitationsvågor, ljus och guld

    Den 17 augusti i år upptäcktes gravitationsvågor från två kolliderande neutronstjärnor för första gången. Inom några timmar hade astronomer runt om i världen hittat källan till utbrottet i en galax 130 miljoner ljusår bort. Idag släpps ett flertal vetenskapliga artiklar om denna banbrytande upptäckt. Astronomer och fysiker vid Stockholms universitet har deltagit i ett antal av dessa studier.

  • Våra jordar kan sakta ner den globala uppvärmningen

    Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.

  • Kommentar om Nobelpriset i kemi

    Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.

  • Kommentar om Nobelpriset i fysik

    Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.

  • Så kan modersmålet stötta elevernas lärande

    Elever som får använda sig av sitt modersmål, av gester och av konkret material stöttas i sitt lärande på ett helt annat sätt än i ett klassrum som fokuserar på språket. – Många lärare saknar utbildning i tvåspråkighet och vet därför inte hur de ska göra, säger forskaren Zeynep Ünsal.

  • Svensk forskning spränger gränserna för kunskapen om antimateria

    Forskargruppen ALPHA vid CERN har lyckats producera, fånga och manipulera mer antimateria än någonsin tidigare. Nu öppnas möjligheterna för helt ny kunskap om relationen mellan vanlig materia och antimateria, säger Svante Jonsell vid Stockholms universitet, en av forskningsledarna bakom genombrottet. Det visar en artikel som igår publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • Stor fest för forskare i Blå hallen

    Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus. Högtiden uppmärksammar såväl nyblivna doktorer som världskända nya hedersdoktorer.

  • Psykiatrisk hjälp når flyktingar för sent och för sällan

    Trots att personer som flytt till Sverige som tonåringar oftare drabbas av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar söker de psykiatrisk hjälp senare och mer sällan. Det betyder att unga flyktingar inte får vård i tid, och oftare hamnar inom slutenvården eller tvångsvårdas än unga svenskar

Visa mer