Psykiatrisk hjälp når flyktingar för sent och för sällan

Trots att personer som flytt till Sverige som tonåringar oftare drabbas av psykisk ohälsa och missbruksproblem än svenskar söker de psykiatrisk hjälp senare och mer sällan. Det betyder att unga flyktingar inte får vård i tid, och oftare hamnar inom slutenvården eller tvångsvårdas än unga svenskar.

Hör Helio Manhica berätta om sin forskning.

Helio Manhica, doktor i folkhälsovetenskap, ville ta reda på vad som gömmer sig bakom statistiken i de nationella registren kring flyktingungdomar, ensamkommande eller tillsammans med familjer, och psykisk ohälsa och missbruksproblem.

– Jag undrade hur man kan förstå psykisk ohälsa bland flyktingar. Hur mår de, och hur mår de i Sverige? Vi vet ju att krigstrauma orsakar psykisk ohälsa, men att en flykting upplevt krig går ju inte att göra någonting åt. Jag ville veta vilka faktorer här i mottagarlandet som påverkar unga flyktingars psykiska hälsa, säger Helio Manhica.

Vad man gör när man mår psykiskt dåligt är en viktig fråga, säger Helio Manhica. Söker man hjälp eller stannar man hemma och lider i onödan? Hans forskning visar att det verkar finnas hinder för unga flyktingar att ta kontakt med psykiatrin. I stället för att få hjälp tidigt i öppenvården väntar många till problemen blir så allvarliga att de hamnar inom slutenvård eller till och med tvångsvård. Detta är särskilt tydligt för grupperna av unga från Iran och från Afrikas horn.

– Det finns ett samband mellan ursprungsland, och hur snabbt eller sent man söker psykiatrisk vård. Sedan kan man fundera över orsakerna, hur hindren ser ut. Det kan vara en syn på psykiskt sjuka som är stigmatiserande, språkliga hinder eller att man inte litar på psykiatrin. Därför är det viktigt med kulturell kompetens inom vården, säger Helio Manhica.

Flyktingar och asylsökande är den mest sårbara gruppen av migranter som av olika anledningar flyttar till Sverige när det gäller psykisk ohälsa, missbruk och brist på sysselsättning. Att ha ett arbete eller någon annan meningsfylld sysselsättning är en skyddande faktor mot både missbruk och psykisk ohälsa.

– Vi ser att en persons inkomst spelar roll för hur man mår psykiskt. Men det är inte något fullständigt samband, man kan undra om det spelar roll vilken typ av jobb och vilka arbetsvillkor man har.

Förutom sysselsättning, inkomst och tillgång till psykiatrisk vård spelar det roll vilken utbildning man har och får, var man bor och hur man lever. Helin Manhica betonar att forskningen har en viktig uppgift i att sprida kunskap om dessa faktorer.

– Det är här i Sverige som det kan göras något för att förbättra den psykiska ohälsa som vi ser i studien. Vi får inte bara tänka att om man kommer från ett land i krig måste man må dåligt i Sverige. Vi kan påverka detta, och politikerna kan agera, säger Helio Manhica.

Länk till avhandlingen.

För mer information, kontakta Helio Manhica, telefon 076 - 8183980, e-post helio.manhica@chess.su.se

Stockholms universitets presstjänst, telefon 08-16 40 90, e-post press@su.se