Våldsincidenter på de särskilda ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse har ökat under 2000-talet, det kan handla om exempelvis fysiskt, psykiskt eller materiellt våld. I en ny avhandling från Stockholms universitet föreslås åtgärder för att minska våldet, som att utvärdera metoden NPNL som används för att hantera våldsincidenter och att ge personalen mer stöd och hjälp i sitt arbete.
Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.
Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.
Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.
Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige.
Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.
17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.
Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.
Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.
Hur påverkas årets jul av coronapandemin? Vad krävs för att vi ska följa rekommendationerna? Blir det traditionell julmat eller passar vi på att bryta mot traditionerna? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinter. Här är en lista på några av våra experter.
Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenlaserstudier lyckats påvisa att vatten finns som två helt olika vätskor där tätheten skiljer så mycket som 20 procent. Bägge vätskorna består av vattenmolekylerna H2O. När trycket ändras från cirka 2 000 atmosfärstryck till rumstryck vid -68 grader Celsius kan omvandlingen följas om den görs tillräckligt fort innan is hinner bildas. Resul
I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.
Experimenterandets betydelse för kunskapande inom konst och forskning utgör kärnan i samtalsprogrammet till utställningen Experimentalfältet. Fördjupande samtal om medverkande konstnärers praktiker och möten med forskare sätter tvärdisciplinära perspektiv på samtidens utmaningar.
60 procent högre. Så mycket högre är risken för personer som är 70 år eller äldre i Stockholms län och som bor i samma hushåll som en person i arbetsför ålder att dö i covid-19, jämfört med de äldre som bor med andra äldre. Däremot är trångboddhet ingen riskfaktor i sig för äldre. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften the Lancet Healthy Longevity.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Har du som journalist frågor om Allhelgonahelgen? Eller letar du efter en ny vinkel på Halloween? Stockholms universitet har ett antal forskare som gärna svarar på frågor om sina respektive ämnen med koppling till Halloween eller Allhelgonahelgen.
Forskning på sediment från Arktiska oceanens botten visar att permafrost tinade när klimatet blev varmare i slutet av förra istiden. Resultaten varnar för vad som kan hända i en nära framtid. Några få grader varmare i Arktis kan leda till en mycket stor upptining av permafrost, erosion av kusterna och utsläpp av växthusgaser.
Hur kan konsten utforska framtidsscenarier för nya levnadssätt, relationer till andra arter, jorden och människor emellan? Experimentalfältet var en verksamhet som etablerades 1816 i syfte att utveckla Sveriges jordbruk, på platsen där Accelerator och Stockholms universitet ligger dag. I utställningen med samma namn presenteras åtta samtida konstnärskap.
Närmare en femtedel av eleverna i låg- och mellanstadiet lider av talängslan under engelsklektionerna, visar en ny avhandling. Det går stick i stäv med målet att skapa tilltro till den egna förmågan att kommunicera.
