Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Ny mekanism påvisad: Tjock havsis värmer Grönlands fjordar

    En ny studie visar att tjock havsis kan öka de grönländska fjordarnas känslighet för uppvärmning. Att förstå de faktorer som kontrollerar hur snabbt glaciärerna rör sig, bryts upp och avsätter isberg till fjordarna – och så småningom havet – är betydelsefullt för att kunna förutsäga hur Grönlands inlandsis kommer att förändras i ett varmare klimat och i förlängningen vilken takt de globala havsniv

  • Vi följer våra äldre syskons val av högskoleutbildning

    Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.

  • Hoppa fallskärm och bli bättre på att leda i strid

    Att klara den militära fallskärmsutbildningen ger blivande officerare större tilltro till sin förmåga att leda under påfrestande förhållanden. Det visar en ny avhandling i psykologi vars resultat även kan komma till användning för andra yrkesgrupper som arbetar under extrema förhållanden, som polis eller räddningstjänst.

  • Nationellt byalag tar plats på konsthallen Accelerator

    Står du inför ett svårt beslut eller vill du får råd i en livsfråga? Nu får 202 personer möjlighet att möta och ställa frågor till ett byalag bestående av människor från hela landet. I konsthallen Accelerators nyöppnade utställning ingår verket ”It Takes a Village”, där byalaget tar plats för att lyssna, delge sina livserfarenheter och ge besökare råd.

  • Skvaller straffar svenskar som bryter mot sociala normer

    Personer som bryter mot gemensamma sociala normer finns överallt omkring oss. Det kan vara personen som pratar för högt på biblioteket eller som inte bär munskydd i kollektivtrafiken under rusningstid. Men hur reagerar den som ser en normbrytare? Det är fokuset i en ny stor internationell studie publicerad i Nature Communications med Kimmo Eriksson vid Stockholms universitet och 107 andra forskare

  • "Behovet av platser för reflektion är stort"

    Efter regeringens besked förra veckan förbereder nu många konsthallar för att återöppna. En av dem är Accelerator på Stockholms universitet, som hållit stängt stora delar av fjolåret. Den 10 mars återöppnar konsthallen med den nya utställningen ”Experimentalfältet”, där åtta samtida konstnärskap experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar.

  • En miljon år gammalt DNA belyser mammutarnas genetiska historia

    Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.

  • Pressinbjudan: förhandsvisning av utställningen Experimentalfältet på Accelerator

    Hur kan konsten utforska framtidsscenarier för nya levnadssätt, relationer till andra arter, jorden och människor emellan? Experimentalfältet etablerades 1816 för att utveckla Sveriges jordbruk, på platsen där Accelerator och Stockholms universitet ligger i dag. I utställningen med samma namn presenteras åtta samtida konstnärskap som experimenterar kring frågor som berör samtidens stora utmaningar

  • Mer stöd och utbildning behövs för att minska våld på särskilda ungdomshem

    Våldsincidenter på de särskilda ungdomshem som drivs av Statens Institutionsstyrelse har ökat under 2000-talet, det kan handla om exempelvis fysiskt, psykiskt eller materiellt våld. I en ny avhandling från Stockholms universitet föreslås åtgärder för att minska våldet, som att utvärdera metoden NPNL som används för att hantera våldsincidenter och att ge personalen mer stöd och hjälp i sitt arbete.

  • Dramatisk ökning av mikroplaster i sjögräsbotten sedan 1970-talet

    Storskalig produktion av grönsaker och frukt i Spanien med intensiv plastförbrukning i sin växthusindustri tros ha läckt ut mikroplastföroreningar sedan 1970-talet till det omkringliggande Medelhavets sjögräsängar. Det visar en ny studie där forskare har lyckats spåra plastföroreningar sedan 1930–40-talet genom att analysera sjögrässediment.

  • Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

    Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

  • Frön överför sin livsmiljö till nästa generation

    Beror växternas livsmiljö, det så kallade mikrobiomet, på arv eller miljö? Det är en fråga forskare brottats med länge. Forskning vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Microbiology, visar att ekollon själva innehåller mängder av mikroorganismer, som de sedan överför till ekplantan.

  • Pappors inkomst sjunker efter första barnet – men mammor förlorar fortfarande mest

    Hos heterosexuella par i Sverige sjunker kvinnans inkomst kraftigt efter att paret fått sitt första barn – det är känt sedan tidigare. Nytt för senare generationer är att även mäns inkomst dippar något efter barn, vilket lett till en aning mer jämlika inkomster. Trots denna förändring är ojämlikheten i inkomst efter barn fortfarande stor bland par i Sverige.

  • Kraftig påverkan på luktsinnet viktig markör för covid-19

    ​Luktförlust är det enskilt tydligaste symptomet på covid-19. Personer som skattar sitt luktsinne till 0–2 på en skala 0–10 är med stor sannolikhet drabbade av covid-19. Det visar en ny stor internationell studie.

  • Stockholms universitet ska bli koldioxidneutralt till 2040

    ​17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040. Färdplanen är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning.

  • Så blir det lättare att hålla nyårslöftet

    Nyår närmar sig, en högtid då många väljer att avlägga ett nyårslöfte. Något som kan vara svårt att hålla. Men forskning visar en möjlig väg att lyckas – att formulera om sitt löfte.

  • Bevarande av torvmarker – viktigt för klimatet

    Världens torvmarker kan snart passera en brytpunkt, en så kallad ”tipping point”, i den globala kolcykeln och bli kolkällor istället för kolsänkor. För att förhindra det måste torvmarker bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt, och inte omvandlas till exempelvis jordbruksmark.

  • Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet

    ​Hur påverkas årets jul av coronapandemin? Vad krävs för att vi ska följa rekommendationerna? Blir det traditionell julmat eller passar vi på att bryta mot traditionerna? Vad händer med julhandel, julstress och nyårslöften? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinter. Här är en lista på några av våra experter.

  • Snabb evolution av flockbeteende

    Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.

Visa mer