En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.
Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har nu avrest. Expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen som leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ska undersöka den tinande permafrosten och de ökade utsläppen av växthusgaser.
En stark uppfattning inom populärkulturen är att homosexuella söker sig till större städer. Ny forskning från Stockholms universitet utmanar den uppfattningen genom att visa att det är mer komplext än så.
För journalister har vi här samlat ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena. Längst ner finns också en lista med aktuella omvärldsfrågor för sommaren 2014. Presstjänsten på Stockholms universitet är öppen som vanligt under hela sommaren.
Vad curating är och kan vara är inne i en process av snabb förändring. Nu kommer en ny skriftserie, Studies in Curating Art, som analyserar rollen som curator. Blank Space är det första numret och utkommer den 4 juni.
Flyktingar i Sverige diskriminerades under kalla kriget. Särskilt ryska flyktingar fick betydligt mer begränsade uppehållstillstånd än andra. En ny avhandling i historia vid Stockholms universitet visar på en tät relation mellan säkerhetspolitik och flyktingpolitik. En relation som också påverkades av etniska fördomar och svenska byråkraters åsikter om moral och skötsamhet.
På Öland finns flera forntida borgar. Än så länge vet vi lite om de människor som, för över 1 000 år sedan, vistades innanför murarna. Just nu genomför arkeologer från Stockholms universitet unika georadarmätningar för att förstå mer om livet i Gråborg, Löts borg, Bårby borg och Vedby borg.
I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Nu kommer den första sammanfattningen från ett stort forskningsprojekt om Husby.
Trots att begreppet folkhemmet dödförklarades redan 1940 i svensk press har dess popularitet de senaste decennierna bara växt. Men vad menar vi när vi talar om folkhemmet? Och betyder begreppet samma sak idag som för åttio år sedan? Historikern Yvonne Hirdman reder ut begreppet på Svenska historikermötet vid Stockholms universitet den 9 maj, kl 13.20–14.40.
Mikrohistoria är den lilla människans historia, de vardagliga eller avgörande ögonblickens historia och de bevarade föremålens och minnenas historia. Genom mikrohistoria kan vanliga människors levnadsöden och specifika händelser fördjupa vår [S1] det förflutna, samtidigt som mikrohistoria ställer nya frågor om etik och moral i historieskrivningen.
Den 8-10 maj samlas historieforskare från hela landet på Stockholms universitet för att diskutera aktuell forskning och forskningsresultat vid Svenska historikermötet 2014. Bland annat Annika Sandén och Yvonne Hirdman.
En studie i Science, ledd av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet, visar på nya sätt att förstå stenåldersmänniskors demografiska historia. Analyser av genomet hos kvarlevor från elva Skandinaviska stenåldersindivider visar att jägare/samlare upptogs och blandades med lokala jordbrukare och att jägarna/samlarna var färre än jordbrukarna. Studien publiceras i tidskriften Science.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Eleanor Sharpston som är generaladvokat vid EU-domstolen och den franske filosofen Francois Recanati.
Onsdag den 10 april invigdes den nyaSciLifeLab byggnaden Gamma i Solna. I Gamma-byggnaden finns både kontor och laboratorier. Rektor Astrd Söderbergh Widding var med och invigde.
Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.
Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
Med hjälp av extremt korta laserpulser kan forskare följa hur elektronerna rör sig i en atom. Forskare från bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet har lyckats visa i detalj hur det går till när två elektroner tillsammans kastas ut från atomen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.
Jag är bäst, vi är bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och män. Det visar en ny avhandling i socialpsykologi från Stockholms universitet.
