Gå direkt till innehåll
Skapandet av svensken som blond och blåögd

Pressmeddelande -

Skapandet av svensken som blond och blåögd

Bilden av svenskhet undersöksoch ifrågasätts i den nya boken Blond ochblåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna JeffWerner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.

– Att säga att Sverige har blivit mer heterogent, mer mångfärgat, är attodla myten om att Sverige en gång har varit homogent, enfärgat. Forskningensuppgift är att granska dessa mytbilder, säger Jeff Werner som är professor i konstvetenskapvid Stockholms universitet.

Bilden avsvensken som blond och blåögd skapades först i slutet av 1800-talet. Då gicksvenskheten från att ha suttit i kläderna, språket och sederna till att skrivasin i själva kroppen. I tidens skämtteckningar förlöjligas ”icke-svenska” kropparsom försöker se ”svenska” ut. Samtidigt skapar konstnärer som Carl Larsson ochAnders Zorn bilder med ”svenska” kroppar i svensk natur. Vissa kroppsliga dragkom att fästas vid nationaliteten svensk.

Föreställningarom svenskt utseende upprätthålls i bilder, design och arkitektur även idag. Tv-serienHammarkullen, Nationalmuseum, Anders Zorns nakna flickor och Elsa Beskows Puttei blåbärsskogen är några av de exempel som tas upp i boken.

– De som ser sig som ”normala” i vårt samhälle är känsliga för hur andraavviker, det kan vara med en främmande accent, en mörk hudfärg eller andravanor. Samtidigt är de blinda för sitt eget sätt att tala, se ut och vara.Därför är det viktigt att lyfta fram att det som betraktas som normalt i vårtsamhälle, bilden av det svenskhet, också är en konstruktion, säger Jeff Werner.

Miljonprogrammetsförorter har ändrat färg. Från slutet av 1960-talet till början av 1980-taletframställdes förortens invånare som en grå massa, lika grå som betongen.Därefter har förorten blivit liktydig med en plats som bebos av icke-vita. Itakt med att miljonprogrammet har blivit mångfärgat har folkhemmet blivit alltvitare, både som utopisk dröm om ett fiktivt förflutet och som byggd verkligheti nyuppförda bostadsrättsenklaver.

Om boken: ”Blond och blåögd:Vithet, svenskhet och visuell kultur” ges ut som nummer sex i Göteborgskonstmuseums vetenskapliga skriftserie Skiascope (ISBN 978-91-87968-87-7). Releasedatumär den 1 april.

Beställning avpressexemplar:
Malin Gustafsson,Göteborgs konstmuseum, tfn 031-368 35 07, e-postmalin.gustafsson@kultur.goteborg.se

Ytterligare information:
Jeff Werner, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet,  e-post jeff.werner@arthistory.su.se

Tomas Björk, professor i

konstvetenskap vid Stockholms universitet, tfn 08- 16 20 50, e-post

tomas.bjork@arthistory.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.