Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Att säl och skarv ökar hjälper i stället spiggen att ta över
Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.
Blåmusslorna i Östersjön blir mindre med tiden men samtidigt har de blivit fler i antal, enligt en ny studie från Stockholms universitet där miljöövervakningsdata sedan 1990-talet har analyserats. Orsaken verkar vara förändringar i födokvalitet som lämnat specifika kemiska avtryck i musslorna. Mixen av deras föda, växtplankton i Östersjön, påverkas i sin tur av klimatförändringar.
Blåmusslor i
Nya forskningsresultat visar att stora mängder av den lilla fisken storspigg successivt tagit över allt större delar av Östersjökustens ekosystem. Spiggen orsakar lokala regimskiften där gäddans och abborrens yngel slås ut i enskilda vikar, och dessa skiften sprider sig successivt som en flodvåg från ytterskärgården och in mot fastlandskusten.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Myggnät avsedda för att stoppa malariamyggor används istället för fiske och kan förstöra tropiska kustekosystem. I en ny studie visar forskarna att merparten av de fiskar som fångas i myggnäten är mindre än ett finger i storlek.
14–15 oktober samlas EU:s fiskeministrar för att fatta beslut om nästa års fiskekvoter. För det kvarvarande torskbeståndet i Östersjön kan besluten bli avgörande. I en ny policy brief listar Stockholms universitets Östersjöcentrum vilka beslut som är nödvändiga om den hotade Östersjötorsken ska kunna räddas.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Det är inte främst fiskätande sälar som gör att bestånden av östersjötorsk, sill och skarpsill minskar. Klimatförändringar, övergödning och fiske är de verkliga problemen, enligt en ny studie från Stockholms universitet.
I en ny studie som publiceras i Nature Ecology and Evolution den 13 augusti har forskare vid Stockholm Resilience Centre / Stockholms universitet studerat hur illegalt och ohållbart fiske till havs och skogsavverkning i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.
Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie som letts av forskare från Stockholms universitet.
Ett säkert vårtecken är när vårblomningen i havet kommer igång. Så kallas det när olika sorters växtplankton börjar dela sig i svindlande hastighet när solen kommer åter efter vintern. Det här är en algblomning som är efterlängtad, och den är en viktig förutsättning för allt liv i havet. Nu är ni välkomna att följa med till havs på provtagning måndag 10 april, kl. 08:00 till ca 10-tiden
Åtta av världens största fisk- och skaldjursföretag har gått ut med ett gemensamt uttalande och ett tiopunkters handlingsprogram för en hållbar förvaltning av världshaven. Tillsammans ska de bland annat vidta åtgärder för att stoppa olagligt fiske, minska utsläpp och mikroplaster, och verka för bättre arbetsförhållanden hos sina leverantörer.
Myten om gäddan som lever hela sitt liv i samma vassrugge är åtminstone delvis falsk, visar ny forskning från Stockholms universitet. En doktorsavhandling i populationsgenetik påvisar nära släktskap mellan gäddor som lever i helt olika delar av Östersjön.
Forskare vid Stockholms universitet och Västra Götalands länsstyrelse har undersökt sedimentprover från 15 platser längs Sveriges västkust och hittat höga halter av koppar, zink och tributyltenn (TBT). Alla tre är ämnen som används eller har använts i bottenfärger till fritidsbåtar.
Populära skaldjurssorter köpta från svenska stormarknader i Stockholmsregionen innehåller aminosyran BMAA, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. BMAA har kopplats till sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Amyotrofisk lateralskleros. Nivåerna ligger inom vad som är godkänt och enligt forskarna kan konsumenterna känna sig säkra, men fler studier behövs.
Många områden i våra hav hotas idag av utfiskning. Ändå fortsätter yrkesfiskare sitt arbete trots drastiskt minskade fångster. En ny studie av forskare från University of East Anglia (UEA) och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, visar att hälften av de studerade fiskarna inte skulle ge upp sitt yrke trots en halvering av fångsten.
Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden