Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Tibetanska platån är jordens största och högsta bergsområde med glaciärer vars smältvatten genom flera av Asiens största floder ger vattenförsörjning till mer än 1,3 miljarder människor. I en avhandling från Stockholms universitet visar Jakob Heyman att Tibets glaciärer har hållit sig relativt små och inte varit mycket större än idag över tiotusentals till hundratusentals år bakåt i tiden.
Den kraftfulla växthusgasen metan släpps nu ut i atmosfären från ett område av de Östsibiriska grundhaven som motsvarar mer än fyra gånger Sveriges yta.
Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, har fått 1,5 miljoner euro från European Research Council för att forska om bland annat ekonomisk utveckling och klimatfrågor.
För cirka 500 år sedan ändrades cirkulationen i atmosfären över Skandinavien. Detta ledde troligen till att mängden vinternederbörd ökade i norra Sverige under en period. Det visar en ny avhandling i naturgeografi vid Stockholms universitet.
Nya bostadsområden växer upp på sopberg som en lyckad anpassning till cyklonorsakade översvämningar i Nicaragua. Den senaste sårbarhetsdiskussion lyfter fram tredje världens låglänta kuststäder som alltmer utsatta för kraftiga regn orsakade av tropiska cykloner.
En nyutkommen avhandling av Linda Ampel från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet har undersökt hur snabba klimatförändringar under den senaste istidsperioden påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa.
Vad händer med jorden och djuren när polarisarna smälter? Vad gör man om isbrytaren man åker med fastnar, sitter man och väntar tills hjälp kommer? Varför forskar du just i Arktis, vore det inte skönare att åka någonstans där det är varmt? Vad kan vi göra här i Sverige för att hindra att isarna smälter?
Nu ökar möjligheterna att beräkna hur klimatet påverkas av mänskliga aktiviteter som transporter, kolkraftverk och industrier. Med den nya datorn, som idag invigs vid Stockholms universitet, kan forskarna öka antalet klimatsimuleringar och utöka dagens modeller för vårt framtida klimat.
Idag avslutas en stor internationell tvärvetenskaplig konferens kring hållbar utveckling som pågått i Stockholm under veckan. Forskarnas slutsatser är att klimatförändringen och dess effekter kan bli betydligt allvarligare än vad FNs klimatpanel framhålligt, och att det nu krävs genomgripande förändringar på både internationell och nationell politisk nivå.
Hur såg klimatet ut på södra halvklotet under tidsperioderna ”Lilla Istiden” och ”Yngre Dryas”? I en avhandling vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, undersöker Elin Norström hur det gångna klimatet varierat i Sydafrika, genom att analysera olika klimatkänsliga parametrar i 16 000 år gammal torv, och i träd som började växa för cirka 600 år sedan.
Det europeiska samarbetsprojektet EPICA (European Project for Ice Coring in Antarctica) är en av årets vinnare av Descartes Prize för forskningssamarbeten över nationsgränser. Priset, som är på 1.36 miljoner Euro, delades ut i Bryssel och delas av tre mycket framstående forskningsprojekt inom naturvetenskap och humaniora.
Uppvärmningen i Arktis är ännu kraftigare högre upp i atmosfären än vid ytan. Det har länge varit känt att det Arktiska området vid ytan värms upp nästan dubbelt så fort som resten av jorden, men nya resultat pekar på att den accelererade arktiska uppvärmningen också uppträder på högre höjd.